Frågan om mångfald är debatterad inom journalistkåren och det finns delade meningar om dess betydelse och påverkan på det journalistiska arbetet. Uppsatsens frågeställningar handlar om journalisters syn på hur mångfald på en redaktion kan påverka nyhetsbevakningen, journalisternas erfarenheter av mångfaldsarbete på redaktioner och hur de upplever att mångfaldsarbetet fungerar.                                      

Vi utgår från fyra teoretiska ramverk genomgående i studien, allt från hur vi skapade frågeställningarna till hur vi analyserar resultatet. Dessa ramverk är teorier knutna till mångfald och mångfaldsarbete, gestaltningsteorin, dagordningsteorin och intersektionalitetsteorin. Teorierna i samspel ger oss en övergripande bild över fenomenet då det ger oss en grund för att förstå vad mångfaldsarbete går ut på, faktorer som kan påverka hur och vad som syns i nyhetsbevakningen samt att hjälpa oss förstå hur maktordningar skapas.                                                                                                

Det som undersökningen fokuserar på är att belysa journalisternas erfarenheter och åsikter, något som påverkar hur de individuellt ser på vikten av mångfald på nyhetsredaktionerna. Detta såväl i korrelation med arbetsmiljön men även hur samhället speglas i nyhetsbevakningen. För att få svar på det utförde vi kvalitativa intervjuer med 7 journalister, alla med olika åldrar, journalistiska erfarenheter, kön och etniska bakgrunder. Med hjälp av vårt urval fick vi ett nyanserat resultat som innefattar olika perspektiv.  

Resultatet visade att journalisterna har en enad syn på frågan om mångfalden på redaktioner, däremot så var meningarna delade när det kom till orsaker till att medielandskapet ser ut som det gör idag. Meningarna var även delade när det kom till lösningar på fenomenet eftersom många ansåg att så som det ser ut idag är ett problem. Journalisterna uttryckte att de upplevde att det behövdes mer mångfald på de olika redaktionerna och att en ökad mångfald hade varit berikande då det öppnar möjligheten att kunna rapportera utifrån fler perspektiv i samhället.