Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska medier rapporterar om privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare i landslaget samt hur rådande maskulinitets- och femininitetsnormer påverkar denna rapportering. Denna studie behandlar skillnaderna i mediernas skildring av privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare. De frågor som ställs är vilka tendenser som finns i mediers rapportering om privatlivet hos landslagsspelare och hur dessa kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Materialet som använts är nyhetsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen. Det teoretiska ramverket består av genusteori, stereotypifiering och hegemonisk maskulinitet och innefattar även övrig tidigare forskning inom området. Metoden som använts är en kombination av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys med inslag av kritisk diskursanalys. 

De resultat som funnits av denna studie är att Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen tenderade att skriva mer om damernas privatliv än herrarnas. När privatlivet rapporterades om var familjen och barn i större fokus hos damerna än vad det var för herrarna. De maskulinitetsformer som konstrueras i fotbollsmiljön har kunnat konstateras är influerade av det hegemoniska mönstret. Dock var denna bild av maskulinitet inte ensidig, utan andra former av “mjukare” maskulinitet lyftes också fram. Denna studie kan således inte avgöra om herrarna i medierna konstrueras i enlighet med det hegemoniska mansidealet, men det som framkommer tydligt är att männen i högre grad gestaltas med manliga egenskaper som kan anses vara influerade av idealet om den hegemoniska mannen. I medierna gestaltades damerna i högre grad som omhändertagande och omsorgsfulla mödrar, än vad herrarna gestaltades som omhändertagande och omsorgsfulla fäder. Denna studie kom också till resultatet att fotboll tenderade att gestaltas som något som är för män, snarare än något för kvinnor.