Syftet med denna studie är att undersöka hur inkludering beskrivs av fritidshemslärare och hur inkluderingsarbetet organiseras, samt vilka utmaningar som finns med det. Idén till studien har väckts utifrån tidigare kurser och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning där det har visat sig att inkludering på fritidshemmet är en viktig faktor för en god skolframgång. Tidigare forskning har visat på en bred definition av begreppet inkludering och att de vanligaste utmaningarna med inkluderande pedagogik är ramfaktorer inom skolan såsom; stora elevgrupper, bristfälliga lokaler och brist på utbildad personal. Den teoretiska utgångspunkten har varit Tillgänglighetsmodellen från Specialpedagogiska skolmyndigheten, där modellen har använts som ett verktyg för att identifiera hur inkludering förstås och aktualiseras i verksamheten. Insamling av data har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex fritidshemslärare. En slutsats som görs är att sociala faktorer såsom delaktighet och gemenskap ges stort utrymme i fritidshemslärarnas beskrivning av inkludering på fritidshemmet. Vidare faller resultatet från studien i linje med vad tidigare forskning har påvisat gällande utmaningar med inkluderingsarbetet på fritidshem. 

The aim of this study is to investigate how inclusion is described by after-school teachers and how inclusion-work is organized in the Swedish leisure center which is known as “fritidshem”. The idea of this study came from previous courses and experiences from practical education. Previous research has shown a broad definition of the concept of inclusion and that the most common challenges with inclusion education framework factors within the school such as; large student groups, inadequate facilities, and the lack of trained personnel. The theoretical starting point being the Accessibility Model from the Swedish National Agency for Special Needs of Education and School, where the model has been used as a tool to identify how inclusion is understood and realized in practice. Data collection has been carried out through qualitative semi-structured interviews with six after-school teachers. One conclusion that we can draw is that the social factors such as participation and community are given a lot of space in after-school teachers' description of inclusion in “fritidshem”. Moreover, this study falls in line with what previous research has shown regarding the challenges with the inclusion work at “fritidshem”.