Det har sagts att konsumtion och bokläsning är jämförbara (De Certeau 1988/1984), men bokläsningen har en särpräglad och grundläggande roll i konsumtionshistorien. Boken är den första massproducerade varan (McLuhan 1962) och med utbredningen av läskunnigheten blev läsning antingen en bild- ningsväg eller en fruktad farsot (Littau 2006). Oavsett vilket tycks skönlitteraturen lockat läsarna till konsumtionsdrömmar (jfr. Ahlberger & Lundkvist 2007). Utvecklingen på 1900-talets bokmarknad kritiserades av Habermas (1962), eftersom kommersiella bokklubbar och pocketböcker trängde undan de kulturesonerande läsesalongerna och gav upphov till en oreflekterad, icke-kumulativ kulturkonsumtion. Ändå tycks pocketbokens uppsving sedan 1990-talet ha gett upphov till en ny våg av läsekultur, där varje medlem i en bokcirkel kan köpa sig ett eget exemplar. Bokcirkeln blir därför en viktig kraft på den litterära pocketbokmarknaden. Inom bokcirklarna skapas inte bara en gemensam gruppgemenskap, utan de många olika läsningarna av ett och samma verk möjliggör en dynamisk, rik och mångfacetterad konsumtion och läsaridentitet.