Sustainable development has been an important topic for a long time. The UN has global goals known as Agenda 2030, these goals are voluntary for countries to work towards. In an effort to achieve these goals, the Swedish government has introduced a law on sustainability reporting. Companies can choose their own method for how they report their sustainability work. This makes it hard to compare different companies with each other. A lack of transparency makes it hard to follow the sustainability work of the companies, both within a company and between different companies. The aim of this study was to increase understanding of how large Swedish companies in the food industry report their sustainability work, and also to investigate similarities and differences between the companies. A qualitative study was conducted as a multiple comparative case study, analyzing the sustainability reports of five large Swedish food companies. The companies sustainability reports were compared based on a code scheme consisting of important aspects from CSR and stakeholder theory. The result shows that that way the companies reported their sustainability work varied. Similarities between the reports included references to the UN's global goals, the use of a CSR framework, and communication of sustainability to stakeholders. One difference between the reports was the choice of reporting method. Four out of the five companies used GRI (Global reporting initiative) as the method for reporting. Companies that use ESG (Environmental, Social and Governance) are considered to be more transparent, since this method includes more ethical and legal aspects related to sustainability within the entire value chain. 

Hållbar utveckling har länge varit i fokus för bland annat företag. FN har globala mål, Agenda 2030, som är frivilliga att arbeta mot. Sverige har valt att arbeta mot och strävar för att uppnå dessa mål. Detta inkluderar även lagstadgad hållbarhetsredovisning. Företag kan själva välja metod för hur de hållbarhetsrapporterar, vilket gör det svårt att jämföra olika företag med varandra. Detta medför en avsaknad av transparens som gör det svårt att följa hållbarhetsarbetet, både inom ett företag och mellan olika företag. Det övergripandet syftet med denna studie är att undersöka för hur stora svenska företag inom livsmedelsindustrin rapporterar sitt hållbarhetsarbete samt undersöka likheter och skillnader. Studien använder en kvalitativ, multipel komparativ fallstudie där fem stora svenska livsmedelsföretags hållbarhetsrapporter analyserades. I studien jämförs företagens hållbarhetsrapporter med varandra utefter ett kodningsschema som är baserat på viktiga aspekter från CSR och intressentteorin. Resultatet av studien är att alla företagen rapporterar sitt hållbarhetsarbete i varierande utsträckning. Likheter mellan rapporterna i studien är att alla på något sätt förhöll sig till FN:s globala mål, ett CSR-ramverk samt hur de kommunicerade hållbarhet till sina intressenter. Fyra av fem rapporterna använder GRI (Global reporting initiative) som redovisningsmetod. Skillnader som kunde urskiljas mellan rapporterna är valet av redovisningsmetod, där olika metoder hade olika fokusområden som i sin tur påverkade vad och hur företagen rapporterade. Företag som använde ESG (Environmental, Social and Governance) har möjlighet att vara mer transparenta då denna metod är mer anpassad till att redovisa etiska och juridiska aspekter i hela värdekedjan.