Denna studie handlar om hur bibliotekarier talar med yngre barn under sagostunder på folkbibliotek idag, vilket är viktigt att undersöka eftersom föräldrar inte läser högt för sina barn lika ofta som de brukade, något som gör dialogisk högläsning på folkbibliotek viktigare än någonsin. Forskning visar att dialog under högläsning är mer främjande när det kommer till barns läsförståelse. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur bibliotekarier talar med yngre barn under högläsning idag utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt visa likheter och skillnader. Metoden som användes i denna studie är icke-deltagande, ostrukturerade observationer. Teorin som applicerades på det insamlade materialet är sociokulturellt lärande, först myntat av Lev Semjonovitj Vygotskij men ytterligare diskuterat och utvecklat i modern tid av Roger Säljö.

Sju observationer på fem folkbibliotek visar att bibliotekarier talar med barn på många olika sätt. Frågor av olika slag, både angående texter och bilder i böckerna, är de mest centrala dialogiska uttryckssätten under dialogisk högläsning på folkbibliotek idag. Karaktären och längden på frågorna baseras på barnens åldrar. Sång, beskrivningar och kommentarer används som komplement till frågorna. Analysen av studiens resultat visar att många olika typer av förtolkning äger rum under sagostunder på folkbibliotek idag. Detta begrepp, associerat med sociokulturellt lärande, kan användas för att avgöra hur väl bibliotekariers dialogiska högläsning främjar barns läsförståelse. Förtolkning används för att ge barnen en djupare förståelse för rimligheten i en boks handling, men också för att ge dem en förståelse för alla de många olika sätten att uppfatta världen på.

This study is about how librarians speak to young children during storytimes at public libraries today, which is important to investigate since parents don't read aloud to their children as often as they used to, something that makes dialogic reading at public libraries more important than ever. Research show that dialogue during reading aloud is more promotive when it comes to children's reading comprehension. The purpose of this study is therefore to investigate how librarians talk to younger children during reading aloud today from the perspective of sociocultural learning and show similarities and differences. The method used in this study is non-participating, unstructured observations. The theory applied on the collected material is sociocultural learning, first coined by Lev Semjonovitj Vygotskij but further discussed and developed in modern time by Roger Säljö.

Seven observations at five public libraries show that librarians speak to children in many different ways. Questions of different kinds, both concerning texts and pictures in the books, are the most central dialogic expressions during dialogic reading at public libraries today. The character and length of the questions is based on the children's ages. Songs, descriptions and comments are used as complements to the questions. The analysis of the study's result show that many kinds of pre-interpretation takes place during storytimes at public libraires today. This concept, associated with sociocultural learning, can be used in order to give the children a deeper understanding of the plausability in the plot of a book, but also to give them an understanding of all the many different ways to percieve the world.