The Women Are Up to Something. How Elizabeth Anscombe, Philippa Foot, Mary Midgley, and Iris Murdoch Revolutionized Ethics handlar om dessa fyra kvinnors kritik av, och alternativ till, den manligt kodade analytiska filosofin i Oxford under 1940- och 50-talen. Lipscombe vill skapa ett gemensamt narrativ för fyra disparata filosofiska temperament där karaktärsdragen ändå framträder. Boken växlar mellan ambitionen att vara en syntetiserande filosofisk historieskrivning och levnadsteckning. Metoden är delvis briljant även om resultatet blir en smula ojämnt.

Metaphysical Animals. How Four Women Brought Philosophy Back to Life är skriven av Clare Mac Cumhaill och Rachael Wiseman. De har skrivit intensivt under pandemin och färdigställt biografin när Storbritannien stängde ner stora delar av samhället. Boken är trots detta gedigen, men ibland för detaljrik, och författarna använder ett grepp där de introducerar Elizabeth Anscombe, Philippa Foot, Mary Midgley och Iris Murdoch som skådespelare på en imaginär scen. Ofta fungerar det väldigt väl, som i personliga möten där Cumhaill och Wiseman lyckas förena liv och glöd med stringens. Tidvis blir det tablåartat med ett stilistiskt veligt intryck som följd; det är som om författarna inte kan bestämma sig för om bokens grundbetoning ska vara underhållande, informativ eller gestaltande.

Anscombe, Foot, Murdoch och Midgley blev framstående filosofer med Oxford som bas och var födda strax efter första världskriget. Båda böckerna placerar läsaren i en särpräglad universitetskontext, i ett krigshärjat Europa som inte ligger så förfärligt långt bort i tiden men där ändå så mycket var annorlunda mot nu. Några enstaka college i Oxford antog kvinnor som studenter (Oxford hade börjat ut­examinera kvinnor 1920), stolsprofessorer gjorde karriärvägarna få, världskrigen förflyttade människor över hela den europeiska kontinenten där studiekamrater försvann, kärleksrelationer ebbade ut och många människor fick fly eller sätta livet till. Kvinnlig rösträtt infördes 1918 i Storbritannien, den banbrytande essän Ett eget rum av Virginia Woolf publicerades 1929 och världskrigen med militärtjänstgöring för männen skapade ett nytt utrymme för extraordinärt begåvade kvinnor att examineras i utbildningar med målet att forma en akademisk karriär. Plötsligt uppstod en historisk öppning för fler kvinnor att ta plats i de intellektuella akademiska miljöer som dittills alltid varit vikta för män.