Var 8e sekund könsstympas en flicka någonstans i världen och idag uppskattas 38’000 flickor och kvinnor som lever i Sverige ha utsatts för ingreppet. I Sverige är socialtjänsten en av de instanser som ansvarar för att möta, skydda och hjälpa dessa flickor och kvinnor - men arbetet med kvinnlig könsstympning har visat sig vara allt annat än lätt. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av förutsättningarna för att arbeta med frågor som rör kvinnlig könsstympning inom ramen för socialt arbete. Detta genom att ställa frågor som om och hur socialsekreterarna arbetar med kvinnlig könsstympning, vad som anses påverka förutsättningarna med arbetet samt vilka hämmande respektive främjande faktorer socialsekreterarna upplever förekommer i arbetet med dessa frågor. Studien intar en induktiv, kvalitativ ansats och empirin består av intervjuer med socialsekreterare från olika enheter inom socialtjänsten. Empirin analyseras med hjälp av tematisk analys och studiens teoretiska ramverk består av systemteori, organisationsteori samt Foucaults teori om sexualitet. Studien resulterar i tre huvudteman och ett bi-tema vilka bedöms utgöra de mest betydelsefulla förutsättningarna för socialsekreterarna i arbetet med kvinnlig könsstympning. Dessa är kontextuella förutsättningar, kunskap som förutsättning, organisatoriska förutsättningar och det faktum att det rör det kvinnliga könet. 

Every 8 seconds, a girl is genitally mutilated somewhere in the world - and today it is estimated that 38,000 girls or women living in Sweden have been subjected to the procedure. In Sweden, the Social Services are one of the agencies responsible for meeting, protecting, and helping these girls and women - but the work with female genital mutilation has proven to be anything but easy. This study aims to examine social workers' experiences of the conditions for working with issues related to female genital mutilation within social work. This is done by asking questions such as whether and how the social secretaries work with female genital mutilation, what is considered to affect the conditions of the work and what inhibiting and promoting factors the social secretaries experience occur in the work with these questions. The study takes an inductive, qualitative approach and the empirical data consists of interviews with social secretaries from various units within the Social Services. The data is analyzed with thematic analysis and the study's theoretical framework consists of systems theory, organizational theory and Foucault's theory of sexuality. The study results in three main themes and one secondary theme, which are perceived to be the most important prerequisites for the social secretaries in the work with female genital mutilation. These are contextual preconditions, knowledge as a precondition, organizational preconditions, and the fact that it regards the female gender.