This thesis examines the relationship between foreign direct investments (FDI) and carbon dioxide emissions (CO2) for 60 countries with low and medium human development between 1970-2018. To investigate the relationship between FDI and CO2 both directly and indirectly through increasing rates of GDP, the method used in this investigation is an ordinary least squares (OLS) panel regression with logarithmic FDI inflows (lnFDI) and logarithmic gross domestic product (lnGDP) as independent variables and included year and country fixed effects. The results show a positive relationship between FDI and CO2 as well as GDP and CO2 at the 1 % significance level, suggesting that CO2 emissions rise when FDI inflows or GDP increases. The coefficient for lnFDI was 0.025 and for lnGDP 0.911 using variables with a natural logarithmic transformation, indicating elasticities. The findings emphasize the Pollution Haven Hypothesis.

I detta arbete undersöks sambandet mellan utländska direktinvesteringar (FDI) och koldioxidutsläpp (CO2) i totalt 60 låg- och medel utvecklingsländer under tidsperioden 1970-2018. För att undersöka sambandet mellan utländska investeringar och koldioxidutsläpp direkt och indirekt genom ökning i BNP, används minsta kvadratmetoden (OLS) panelregression med logaritmiska inflöden av utländska investeringar (lnFDI) samt logaritmisk bruttonationalprodukt (lnGDP), som en oberoende variabel med år och land fixed effects. Resultaten indikerar ett positivt samband mellan utländska direktinvesteringar och koldioxidutsläpp samt ett positivt samband mellan BNP och CO2 vid en signifikansnivån på 1 %. Resultaten tyder på att CO2-utsläppen ökar när utländska direktinvesteringar eller BNP ökar. Koefficienten för lnFDI var 0,025 och för lnGDP 0,911, vilket indikerar elasticiteter och bejakar Pollution Haven Hypothesis (hypotesen om föroreningars paradis).