In recent years media have reported increasing gun violence in what media call “vulnerable areas” (in Swedish “utsatta områden”). This study aimed to analyse the present discourse regarding “vulnerable areas”, with the purpose of highlighting how media produce information about these areas. In this study, the portrait of “vulnerable areas” through news articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet from the last year were analysed. The primary research question was the selection of spokesperson which thereby forms the discourse. Based on discourse theory, social constructivism and the power of language have been used as theoretical tools for analysis. The results indicate that media predominantly portrays “vulnerable areas” with a negative language use. People with authority are often allowed to express themselves and shape the discourse. The three most frequently themes in the articles were: criminality, insecurity, and distrust in authorities. In our concluding remarks we discuss how underlying structural reasons that leads to social consequences in “vulnerable areas” seldom are mentioned and can be better reported by media. Furthermore, we discuss the need of future research. 

I takt med det senaste årets intensiva medierapportering om det ökade skjutvapenvåldet har ”utsatta områden” kommit att bli alltmer omskrivna. Denna studie har undersökt den nuvarande diskursen av ”utsatta områden” i syfte att synliggöra hur media konstruerar och framställer dessa områden. Studien hade för avsikt att analysera hur ”utsatta områden” porträtteras i tjugo nyhetsartiklar och reportage från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet det senaste året. En av studiens mest centrala frågor var vilka som får komma till tals och på så sätt forma diskursen. Med utgångspunkt i diskursteori har socialkonstruktivismen och språkets makt utgjort de teoretiska analysverktygen. Resultatet visar att media övervägande porträtterar ”utsatta områden” i samband med ett negativt språkbruk. Det föreligger till viss del en maktasymmetri där personer med auktoritet ofta får uttala sig samt forma diskursen. De tre mest återkommande temana i artiklarna var; kriminalitet, otrygghet och misstro till myndigheter. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida strukturella orsaker som får sociala konsekvenser i ”utsatta områden” sällan lyfts i media samt förslag på framtida forskning.