Denna studie undersöker användningen av begreppet funktionsvariation i svensk press och webbpublikationer mellan år 2016–2019. Studien undersöker vilka olika betydelser ordet funktionsvariation ges i svenska medier. I vilka nyhetssammanhang som begreppet förekommer, vilka som kommer till tals i artiklarna och om nyheterna är i en positiv, negativ eller neutral kontext. Det undersöks även hur personer med en funktionsvariation gestaltas i artiklar när begreppet förekommer.

För att analysera vilka nyhetssammanhang som framträder används dagordningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Gestaltningsteori används i analysen för att framhäva hur personer med en funktionsvariation gestaltas.

Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och materialet är 400 slumpmässigt utvalda artiklar från samtliga textbaserade publikationer i svenska medier mellan åren 2016–2019. Även den begreppshistoriska metoden diakron textanalys tillämpas för att undersöka om begreppets betydelse har förändrats.

Resultatet visar att det vanligaste sammanhanget som begreppet funktionsvariation används i är i kulturnyheter. Personer med en funktionsvariation gestaltas i majoriteten av artiklarna som stereotypen offer, att de är diskriminerade och att det är synd om dem. Begreppet funktionsvariation figurerar mestadels i negativa sammanhang och i endast 83 av 400 artiklar får personer med en funktionsvariation själva uttala sig.

Resultatet visar att i de flesta fall används begreppet funktionsvariation i en allmän betydelse där innebörden är oklar och ordet syftar mestadels till gruppen individer med funktionsnedsättningar. Slutsatserna blir att begreppet funktionsvariation inte har använts i den neutrala benämning som var tänkt ifrån början som skulle innefatta alla individer oavsett unika variationer.