Slashergenren har återkommande kritiserats för att vara sexistisk, exempelvis genom att unga kvinnliga karaktärer som dricker alkohol eller har sex vanligen mördas tidigt i filmen, medan karaktärer som bättre motsvarar samhällets förväntningar om hur en duktig tjej ska bete sig belönas med att överleva filmen. Slasherfilmer ger uttryck för ideologi i sin narrativa struktur, genom att göra implicita moraliska ställningstaganden kopplade till död och överlevnad. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om slasherfilmer släppta under de senaste tio åren fortfarande ger uttryck för en sexistisk ideologi. Undersökningen kommer att utgå från följande frågeställningar: Vilka roller, egenskaper och handlingar förknippas med överlevnad respektive död hos de kvinnliga karaktärerna i filmerna? Vilka ideologiska ståndpunkter tillkännager denna uppdelning av roller, egenskaper och handlingar? Hur skiljer sig dessa ideologiska ståndpunkter från motsvarande ståndpunkter i äldre slasherfilmer? Teorin bygger på populärkulturens förmåga att avspegla samhället och dess ideologier. Det analytiska ramverket baseras på Umberto Ecos strukturella analys och ideologikritik av James Bond. Genom genre- och narrationsanalys har fyra slasherfilmer analyserats.

Resultatet visar att slashergenren fortfarande ger uttryck för sexistisk ideologi, men att mindre förändringar har skett. De kvinnliga karaktärerna skuldbeläggs och straffas för sina sexuella drifter och relationer eller belönas för avhållsamhet och ensamhet. Resultatet visar dock på en viss nedtoning av femininitet som en underlägsen egenskap och konsumtion av rusmedel som en oacceptabel handling bland unga tjejer.