Media’s representation of places and individuals shape public understanding of these places and of their residents, as well as shaping residents’ own understanding of their communities and themselves. Media discourse about marginalized areas is often male dominated and focused on violence and crime which has attracted much attention in previous research. The purpose of this dissertation has instead been to study media discourse about young women living in three marginalized suburban areas south of Stockholm. By studying which discourses about young women in these areas are (re)produced in media we can gain knowledge about the opportunities and obstacles young women face. The study is based upon a critical discourse analysis of a large empirical material of media texts, informed by theory on territorial stigmatization. The analysis has an intersectional perspective. The texts cover a wide range of topics, with three recurrent subdiscourses described: “owning one’s place”, “safety” and “otherness”. The results are in line with previous research in some respects, but also deviate in important ways. Young women in these texts are on one hand, not depicted as responsible for the problems often associated with marginalized areas, but on the other hand, are depicted as responsible for their parents’ integration. 

Medieframställningen av platser och individerna som bor där bidrar både till allmänhetens uppfattning av området och de boende såväl som till de boendes uppfattning om området och sig själva. Mediebilden av marginaliserade områden är ofta mansdominerad samt associerad till kriminalitet och oroligheter, en framställning som uppmärksammats mycket i tidigare forskning. Den här uppsatsen handlar istället om medieframställningen av unga kvinnor i tre Stockholmsförorter. Genom att studera vilka diskurser om unga kvinnor i marginaliserade områden som (re)produceras i medietexter bidrar studien till vår förståelse av vilka hinder och möjligheter unga kvinnor möter. Studien bygger på en kritisk diskursanalys av ett omfattande mediematerial, som informerats av bl.a. teorier om territoriellt stigma. Texterna har analyserats med intersektionellt perspektiv. Medietexterna handlar visserligen om många olika saker, men genomgående framträder tre subdiskurser: ”ta plats”, ”trygghet” och ”annorlundahet”. Resultaten följer i flera avseenden tidigare forskning, men avviker samtidigt i några viktiga aspekter. Till skillnad från vad tidigare forskning om medieframställningar av marginaliserade områden och dess boende har visat framställs inte de unga kvinnorna som ansvarsbärare för de problem som ofta associeras till marginaliserade områden. Däremot framställs de unga kvinnorna i stor utsträckning som ansvarsbärare för sina föräldrars integrering.