Essän behandlar på ett populärvetenskapligt sätt det mest betydande musikaliska sällskapet i Stockholm under 1800-talets första hälft; dess framväxt sprunget ur en bildad borgerlighet och dess roll i en spirande kulturell offentlighet. Essän följer sällskapet genom utvecklingen av det offentliga musiklivet där ökad professionalisering och ökad konkurrens när nöjeslivet i staden växte och utvecklades förändrade villkoren för borgerlighetens amatörutövare.