The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost.

Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.