Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka hur förskollärares praktiska kunskap kan påverkas i mötet med det digitala systemet Skolplattformen och hur mötet med ett sådant system kan bidra till att omforma mötet mellan förskollärare och barn. Utgångspunkten är en gestaltad situation från när förskolebarn riktade kritik mot fotodokumentation från en aktivitet de deltog i, som skapats i enlighet med Skolplattformens regelverk. Barnens kritik ledde fram till essäns forskningsfrågor och data till studien insamlas genom deltagande observationer och samtal med såväl barn som förskollärare. Med hjälp av en hermeneutisk metod analyseras empirin sedan tematiskt. Detta görs utifrån ett kroppsfenomenologiskt perspektiv, utifrån teoretikerna Merleau-Ponty och Duesund, och ett ansvarsetiskt perspektiv, ursprungligen från filosofen Lévinas. Empirin undersöks även utifrån ett New Public Management-perspektiv. Essän visar att det är alltför abstrakt för barn i förskoleåldern att förhålla sig till och förstå vad det innebär att följa det regelverk som utformats för dokumentation i Skolplattformen. Utifrån detta uppstår en konflikt i arbetet med att inkludera barnen i skapandet av pedagogisk dokumentation. Det uppstår även en svårighet för förskolläraren att använda sitt professionella omdöme i ett meningsskapande arbete tillsammans med barnen och samtidigt behöva förhålla sig till de regler som finns i det digitala systemet. I essän blir det tydligt att aspekter i mötet mellan förskollärare och barn som rör inflytande, etik och professionellt omdöme riskerar att försvinna ut i periferin när digitala system etableras alltmer och att dessa således riskerar att bidra till en ny norm i skapandet av pedagogisk dokumentation på förskolan, som påverkar förskollärar- respektive barnkropparna på olika sätt. Essän skriver fram den medforskande respektive den rapporterande förskolläraren som två verksamma, och delvis motstridiga, förhållningssätt för förskollärararen i mötet med det digitala systemet. 

This essay aims to investigate how preschool teachers' practical knowledge can be affected in the meeting with the digital system Skolplattformen and how such systems can contribute to reshape the meeting between preschool teachers and children. The essay shows that preschool-children find it difficult to understand the requirement of anonymization in pedagogical documentation in Skolplattformen. Based on this a conflict arises in the work of including children in the creation of pedagogical documentation. Aspects of the meeting between preschool teachers and children relating to participation, ethics and professional judgement may disappear into the periphery when digital systems are fully established and that may contribute to a new norm in the creation of pedagogical documentation in preschools in Sweden. The essay describes the co-research teacher and the reporting teacher as two active, and partly conflicting, approaches for the teacher in the meeting with the digital system.