Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur behandlare som arbetar med partners till alkoholmissbrukare använder och förstår begreppet medberoende samt att undersöka vilka diskurser som konstrueras i behandlares tal om medberoende. Detta har genomförts genom att fyra behandlare på två olika verksamheter i Sverige intervjuats. Vi har i studien utgått ifrån en kritisk diskursanalys och genomfört analysen av det empiriska materialet med Faircloughs tredimensionella modell där resultatet visade på att medberoende förstås och beskrivs som ett tillstånd där man antar ett beteende likt den beroendes. Utifrån behandlarnas tal skapades fyra diskurser, egetansvarsdiskursen, normalitetsdiskursen, sjukdomsdiskursen och behandlingsdiskursen. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkter har vi kunnat konstatera att genus och kön delvis konstrueras i behandlares tal om begreppet medberoende. 

The purpose of this study is to increase the understanding of how case workers who treat partners of alcoholics use and understand the term codependency, and investigate which discourses are constructed in the case workers speech concerning codependency. This project was completed through interviews with 4 different case workers at two different treatment clinics in Sweden. In this study we have used a critical discourse analysis as our assumed framework, and analyzed the empirical data using Norman Faircloughs three dimensional model in which the result showed that codependency is understood and described as a condition where you adopt a behaviour similar to the abuser. From analysis of the case workers speech we created four discourses, the discourse of responsibility, discourse of normality, discourse of disease and discourse of perception. Using the studies theoretical perspectives we have concluded that gender and sex have partly been constructed through the speech of case workers concerning the term codependency.