Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever barnperspektivet i arbetet inom ekonomiskt bistånd innan och efter inkorporeringen av Barnkonventionen. Vi undersökte även vilken position barn har i socialsekreterarnas utredningar. Föreliggande studie avsåg att vara en kvalitativ intervjustudie där empirin grundar sig på sex stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd i olika kommuner i Sverige. Empirin har analyserats med hjälp av barndomssociologi samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Analysmetoden som användes för att analysera respondenternas utsagor var tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visade att flertalet socialsekreterare ansåg att barnperspektivet är tvetydigt och komplext i praktiken på grund av de många lagar och riktlinjer som präglar arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots detta ansåg samtliga socialsekreterare att barnperspektivet är viktigt men att deras arbetsplatser har en del utrymme för ytterligare förbättring. Resultatet visade fortsättningsvis även att barn tenderar att bli mindre uppmärksammade än vuxna samt att socialsekreterarna saknade tillräckliga resurser, i form av tid och vidareutbildning, för att kunna arbeta enligt ett barnperspektiv fullt ut.

The main purpose of this study was to investigate how social workers in the social services’ management of financial assistance experience the use of the child perspective before and after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. We also examined how children were being positioned in social workers investigations. The method applied is a qualitative interview study and the empirical data lies in six interviews with social workers that work with financial assistance in different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed through childhood sociology and Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The empirical data was evaluated through thematic analysis. The results showed that most of the social workers consider that the meaning of the child perspective appears to be somehow ambiguous and complex due to laws and regulations that characterize the work within financial assistance. Although all informants consider the child perspective to be important, they experience that their workplaces have room for improvement. The results also showed that children seem to be noted less in comparison to adults and that social workers don’t have enough resources, in terms of time and further education, to fully commit to the child perspective.