Fantasy literature has a long history of including a wide array of non-human characters, each more fantastical than the other. But can these characters also be used to question anthropocentric beliefs or are their portrayal just a way to reinforce those ideas? Because fantasy literature, especially earlier examples in the fantasy canon, tend to include a lot of allusions to religion in general and Christianity in particular, is the question more complex than it first might seem. This thesis therefore aims to examine the portrayal of non-human characters in the works of one of the last 25 years most bestselling fantasy authors, Philip Pullman. It’s a well-known fact that Pullman isn’t a fan of organized religion, which sometimes is very noticeable in his trilogy His Dark Materials (1995-2000). The trilogy includes several kinds of non-human characters and one of the most central aims of the thesis is to examine how these portrayals relate to the undermining or reproduction of anthropocentric ideas. Because Pullmans alternative theology is so central to the trilogy’s narrative, it will also play a part in my examination.

Denna uppsats är en undersökning av de icke-mänskliga karaktärer som figurerar i Philip Pullmans fantasytrilogi His Dark Materials (1995–2000). Litteratur inom fantasygenren har en lång historia av att inkludera en stor mängd av icke-mänskliga karaktärer, den ena mer fantastisk än den andra. Kan dessa karaktärer användas för att problematisera den antropocentrism som genomsyrar det västerländska samhället eller är deras gestaltande endast exempel på hur dessa föreställningar reproduceras? Eftersom fantasy, speciellt äldre exempel, ofta har allusioner till religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, är frågan mer komplex än den först verkar. Pullman är känd för sin kritik av organiserad religion och i His Dark Materials skriver han fram en alternativ teologi. Denna uppsats undersöker således inte bara gestaltningen av de icke-mänskliga karaktärerna och hur de relaterar till eventuell problematisering och/eller återskapande av antropocentriska normer, utan också den roll Pullmans teologi spelar i relation till detta. I slutändan är också förhoppningen att denna uppsats kan visa hur litteratur, och framför allt den som faller inom fantasygenren, kan vara ett verktyg för att diskutera och problematisera antropocentriska föreställningar.