Sustainable development and responsible entrepreneurship have attracted increasing attention in the recent decades, especially after the financial crisis in 2008, which was caused by mismanagement and irresponsible business practice by the banking and financial industry. As a result of this the industry’s credibility has diminished which has resulted in a higher demand for sustainability and transparency from the banks as they are strongly linked to the financial stability. The study aims to create a deeper understanding of Sweden's four largest banks sustainability reports, focusing on how the banks work with sustainability in relation to what society demands. The focal point will be on the banks' sustainability reports between the years of 2014-2018. The study has adopted a qualitative research strategy to decode the data a content analysis has been used. It has also been based on an abductive research design where theory and the collected data has formed the basis for the conclusion. Based on the coding scheme that was developed together with the bank’s own classification of their own sustainability development and Schwartz and Carroll’s (2003) three-domain model of CSR, data was collected from the bank’s sustainability report. This was then analysed together with the help of legitimacy theory, institutional theory and the critic directed towards the sustainability report. The study results indicate that the bank’s presentation of their sustainability report shaped of external expectations and pressure, under a time of diminished trust for the bank and finance sector. Furthermore, the sustainability report’s effect on the bank’s legitimacy is estimated to be low and the conflicts brought forward by the bank’s is due to the bank’s trying to satisfy many different needs.

Hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande har under de senaste decennierna uppmärksammats allt mer, inte minst efter finanskrisen 2008, vilket orsakades av bank och finanssektorns ansvarslösa uppförande. Till följd av detta har förtroendet av sektorn minskat vilket resulterat i en allt större efterfrågan på hållbarhet och transparens av fältets aktörer då bankerna är starkt kopplade till den finansiella stabiliteten. Studien avser att skapa en djupare förståelse för Sveriges fyra största bankers hållbarhetsredovisning med fokus på hur bankerna arbetar med hållbarhet i relation till samhällets efterfrågan. Som utgångspunkt används bankernas hållbarhetsrapporter mellan åren 2014–2018. Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi som präglats av en innehållsanalys vid datainsamlingen. Vidare har studien utgått ifrån en abduktiv forskningsdesign där teori och empiri i växelverkan justerats för att besvara syftet på ett lämpligt sätt. Utifrån kodningsschemat som utvecklades tillsammans med bankernas egna rubricering av sitt hållbarhetsarbete och Schwartz och Carrolls (2003) tre domänmodell, samlades data in från bankernas hållbarhetsredovisning. Detta analyserades sedan med hjälp av legitimitetsteorin, institutionell teori och den kritik som riktats mot hållbarhetsredovisning. Studiens resultat pekar mot att bankernas presentation av sitt hållbarhetsarbete formats av externa förväntningar och påtryckningar, under en tid av minskat förtroende för hela bank- och finanssektorn. Vidare har hållbarhetsredovisningens inverkan på bankernas legitimitet uppskattats vara låg samt att motstridigheter av bankernas kommunikation beror på att bankerna försöker tillfredsställa många olika behov.