Idag är vin en ganska vanlig dryck i Sverige. Men det var först under 1900–talets andra hälft som vinkonsumtionen ökade. Varför blev vin så populärt i Sverige? Och vilken roll spelade 1950–talets samhällsförändringar i nämnda utveckling? Tidigare forskning brukar lyfta två huvudförklaringar till att det konsumeras vin i Sverige. Den första betonar att vinet blev ett substitut till brännvin under motbokstiden (1919–1955). Den andra hävdar att den ökade vinkonsumtionen berodde på den vinpropaganda som lanserades av Systembolaget under 1958 med syfte att minska alkoholkonsumtionen genom att förmå befolkningen att ersätta konsumtion av brännvin, med konsumtion av drycker med lägre alkoholhalt. Båda hypoteserna verkar rimliga, men förklaringarna förenklar bilden av det som skedde eftersom de bortser från de stora sociala, ekonomiska och kulturella förändringar som ägde rum i Sverige, särskilt efter andra världskrigets slut. I ekonomisk neoklassisk teori behandlas förändringar i konsumtion i relation till de marknadsförutsättningar som konsumenten upplever vid en viss tidpunkt. I teorin antas konsumenten kunna fatta rationella beslut och variabler som pris anses vara centrala för konsumentens köpbeslut, därför antas exempelvis skatter kunna påverka den mängd alkohol som konsumeras i ett land. Men det finns många andra faktorer som påverkar konsumtion av alkohol. Under de senaste decennierna har exempelvis sambandet mellan modernisering och vinkonsumtion uppmärksammats i en rad empiriska studier om EU:s vinproducerande länder. Men även kulturella faktorer och dolda samhällsstrukturer rörande vad som är accepterat beteende liksom socialt och kulturellt inbäddade normer som påverkar konsumtionen av alkohol har alltmer betonats. Därtill kopplas alkohol ofta till skapandet och firandet av olika typer av traditioner och kulturuttryck. Denna artikel syftar till att ge en vidgad förklaring till orsakerna bakom ökningen av vinkonsumtion i Sverige efter andra världskriget genom att belysa ett bredare socialt och kulturellt perspektiv. Artikelns fokus ligger på ”lättviner”, dvs. den produkt som vi idag till vardags benämner som vin. Källorna utgörs av årsböcker, offentliga rapporter, samtida tidningsartiklar, tidigare forskning, samt intervjuer. I så stor utsträckning som möjligt har triangulering av källor tillämpats.