I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden.

An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.