Studien undersöker hur gymnasieelever tar sig an Vladimir Nabokovs *Lolita* i en undervisningskontext, med särskilt fokus på hur läshållningar, affektiva reaktioner och etiska dilemman samspelar i klassrummets meningsskapande processer. Studien placerar sig inom litteraturdidaktisk forskning om etiskt och estetiskt utmanande texter och fyller en viktig kunskapslucka genom att ge en empirisk skildring av hur yngre läsare möter en kanoniserad men kontroversiell roman.Det empiriska materialet består av inspelade klassrumsdiskussioner, läsloggar och fältanteckningar. Analysen vilar på ett teoretiskt ramverk som kombinerar Rosenblatts (2002) transaktionella lästeori, Felskis (2008) begrepp kring affekt och chock, Perssons (2012) resonemang om instrumentella lässtilar, provocerande litteratur och didaktiskt risktagande, samt Torells (2002) modell för litterär kompetens. Resultaten visar att eleverna rör sig mellan estetiska, upplevelsebaserade och moraliska läshållningar; dessa framträder som dynamiska och situationsbundna snarare än som fasta kategorier. Hållningarna samspelar kontinuerligt och bildar en komplex tolkningsprocess där affekt inte utgör ett hinder för analys, utan snarare en drivkraft i meningsskapandet. Obehag, ambivalens och moralisk upprördhet fungerar som ingångar till reflektioner kring språk, berättarperspektiv och retorisk manipulation.Samtidigt belyser studien hur dessa processer formas av klassrummets didaktiska och sociala förutsättningar. Resultaten understryker särskilt betydelsen av undervisningens utformning, då skriftliga reflektionsuppgifter möjliggör mer utförliga och textnära analyser än vad helklassdiskussioner gör. Elevens respons framstår därmed som en interaktionell och kontextberoende praktik, där den litterära kompetensen aktiveras på olika sätt beroende på deltagandets villkor.Studiens främsta bidrag ligger i den empiriska redogörelsen för hur affekt, etik och estetik samverkar i gymnasieelevers läsning, samt hur detta samspel medieras genom klassrummets praktiker. På så sätt vidareutvecklar studien tidigare forskning – som främst utgått från universitetsmiljöer eller teoretiska antaganden – genom att visa hur litterär komplexitet förhandlas i skolmiljö. Resultaten antyder vidare att mötet med kontroversiell litteratur, när det stöds av en etiskt medveten och pedagogiskt strukturerad undervisning, kan utgöra en kraftfull resurs för att utveckla elevers kritiska läskunnighet och deras förmåga att hantera komplexa estetiska och etiska tolkningsutmaningar.