Studien analyserar goodwillnedskrivningar i svenska företag noterade på OMX Large Cap ochundersöker hur dessa påverkas av ledningens incitament, earnings management och värderelevans. Goodwill är en subjektiv redovisningspost som bygger på framtida antaganden, vilket isin tur innebär att bedömningar spelar en central roll. Enligt IFRS skrivs goodwill inte av löpande, utan ska prövas årligen för nedskrivningsbehov. Detta ger företagsledningen ett betydande handlingsutrymme, vilket i sin tur kan påverka både tidpunkten och storleken på goodwillnedskrivningar.

Syftet med studien är att analysera om goodwillnedskrivningar påverkas av ledningens incitament och om dessa nedskrivningar är relevanta för investerare på den svenska aktiemarknaden.Studien utgår från Positive Accounting Theory, Agency Theory, Big Bath Earnings Management och Earnings Management Theory. Med hjälp av en kvantitativ metod analyseras datafrån svenska börsnoterade företags årsredovisningar och finansiella rapporter. Analysen omfattar deskriptiv statistik, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys.

Resultatet visar att goodwillnedskrivningar påverkas av både ekonomiska faktorer och ledningsbedömningar. Detta innebär att nedskrivningar inte enbart speglar värdeminskning, utan ävenkan användas som ett verktyg för resultatstyrning. Studien visar att företag med bonusprogramtenderar att uppvisa högre goodwillnedskrivningar, vilket kan indikera strategiska redovisningsval och förekomst av earnings management. Studien visar även att företag är mer benägna attgenomföra större goodwillnedskrivningar under perioder med redan svagt resultat, vilket i sintur kan kopplas till big bath earnings management. Vidare visar studien att goodwillnedskrivningar kan ha betydelse för investerare eftersom de kan ge information om företagets framtidaekonomiska utveckling. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för goodwillredovisning på den svenska marknaden och visar vikten av transparens och tillförlitliga antagandenvid nedskrivningsprövning.

This study investigates goodwill impairments in Swedish publicly traded companies listed onOMX Large Cap. The analysis centres on management incentives, earnings management, andvalue relevance. Goodwill is a subjective accounting item because its valuation is based onfuture assumptions and assessments. According to IFRS, goodwill should not be amortizedcontinuously, but instead be tested annually for impairment needs. This gives corporate management significant room for maneuver, which can affect both the timing and the size ofgoodwill impairments.

The purpose of the study is to examine whether goodwill impairments are associated withmanagement's incentives and whether these impairments are relevant for investors on theSwedish stock market. This study is based on Positive Accounting Theory, Agency Theory,Big Bath Earnings Management, and Earnings Management Theory. Using a quantitativemethod, this study analyses data from Swedish listed companies' annual reports and financialstatements. The analysis is carried out using descriptive statistics, correlation analysis, andmultiple regression analysis.

The result shows that goodwill impairments are affected by both economic factors and managerial assessments. This means that impairments do not only have to reflect actual decrease invalue, but can also be used as a tool for earnings management. The study shows that companies with bonus programs tend to exhibit higher goodwill impairments, which may indicatestrategic accounting choices and the presence of earnings management. The study also showsthat companies are more likely to carry out larger goodwill impairments during periods of already weak results, which can be linked to big bath earnings management. Furthermore, thestudy shows that goodwill impairments can be of importance to investors because they canprovide information about the company's future economic development. Overall, the studycontributes to an increased understanding of goodwill accounting on the Swedish market andshows the importance of transparency and reliable assumptions in impairment testing.