The purpose of this study is to examine how Swedish listed manufacturing companies report Scope 3 emissions in their annual and sustainability reports and how this reporting has changed in connection with the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD. The study is based on a qualitative document analysis of annual and sustainability reports from 22 Swedish companies within the manufacturing industry. By comparing reports from 2022 and 2025 the study analyzes changes in the scope, structure, methodological descriptions and presentation of Scope 3 emissions reporting. The analysis is based on institutional isomorphism, legitimacy theory and stakeholder theory, which are used to understand how regulatory pressure, legitimacy-seeking behavior and stakeholder expectations influence corporate reporting practices.  The findings show that Scope 3 reporting has developed from broad and narrative climate communication into a more formalized, technical and quantitative reporting practice. In the 2025 reports Scope 3 is to a greater extent treated as a distinct reporting area with clearer references to the value chain, emission categories, data sources, calculation methods and methodological limitations. The study identifies five central reporting practices: technical and quantitative reporting, selective transparency, value chain-based reporting, solution-oriented presentation, and disclosure of methodological uncertainties. The analysis shows that this development can be understood as a result of institutional pressure, legitimacy-seeking behavior and increasing stakeholder demands for transparency. The implementation of CSRD has contributed to more structured and partly more standardized reporting. However, the results also show that significant variation remains between companies. Scope 3 reporting continues to be characterized by selectivity, uncertainty and methodological differences which limits comparability between companies. The study thereby contributes to an increased understanding of how new regulatory requirements influence corporate sustainability reporting in practice. 

 Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade tillverkningsföretag redovisar Scope 3-utsläpp samt hur denna rapportering har förändrats i samband med införandet av CSRD. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på en dokumentanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter från 22 företag, där rapporter från perioder före och efter CSRD jämförs. Studien analyseras med utgångspunkt i institutionell isomorfism, legitimitetsteori och intressentteori, vilka används för att förstå hur externa krav, legitimitetssträvanden och intressenters förväntningar påverkar företagens rapporteringspraxis.  Resultaten visar att rapporteringen över tid i viss utsträckning har blivit mer strukturerad och formaliserad. Scope 3 behandlas i den senare perioden som ett mer avgränsat område, med ökat fokus på värdekedjan, utsläppskategorier, metoder och datakällor. Studien identifierar fem centrala redovisningspraxis: teknisk och kvantitativ redovisning, selektiv transparens, värdekedjebaserad rapportering, lösningsorienterad framställning samt synliggörande av metodologiska osäkerheter.  Samtidigt kvarstår variationer mellan företag avseende omfattning, detaljnivå och fokus samt rapporteringen framstår ofta som selektiv. Vidare synliggörs osäkerheter i högre grad, vilket kan tolkas som ökad transparens snarare än enbart förbättrad precision. Sammantaget indikerar studien att CSRD har bidragit till en mer formaliserad rapporteringspraxis, men att utmaningar kopplade till jämförbarhet och datakvalitet kvarstår.