This study examines the relationship between ESG-score and the weighted average cost of capital (WACC) among publicly listed non-financial firms in the Nordic countries. The study is motivated by the growing importance of ESG information in capital market assessments. It also addresses the debate on whether ESG-scores reflect risk-relevant information or mainly summarize information that is already available to market participants.  

The purpose of the study is to test whether ESG-score is related to firms’ total cost of capital. The study is conducted in a Nordic context. This context is characterized by high transparency, developed capital markets and extensive sustainability reporting. The study also examines whether the separate ESG dimensions, Environmental, Social and Governance, are related to WACC. The theoretical framework draws primarily on information asymmetry theory and signaling theory, complemented by legitimacy theory and stakeholder theory. Quantitative panel data are used, covering a five-year period. ESG data are obtained from LSEG. Financial data is collected from Orbis. The relationships are tested through panel regression models, with fixed effects as the main specification. The models control for profitability, leverage and firm size. Systematic risk, measured by beta, is included in the pooled OLS and random effects models. It is excluded from the fixed effects specification, as it lacks sufficient within-firm variation over time and cannot be identified separately from the firm-specific effects.

The results show no statistically significant relationship between ESG-score and WACC in the fixed effects specification, while pooled OLS yields a significant positive association. This divergence suggests that the OLS result is driven by stable between-firm differences rather than within-firm changes over time. These findings suggest that ESG scores may have limited marginal information value in the Nordic context. One possible explanation is that ESG information is already integrated into investors’ risk assessments. Another explanation is that ESG scores are not sufficiently distinct as risk signals in highly transparent markets. The study contributes to the ESG and cost of capital literature by demonstrating that institutional context matters when analyzing the financial relevance of ESG-scores.

Denna studie undersöker sambandet mellan ESG-score och den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). Studien omfattar börsnoterade icke-finansiella företag i de nordiska länderna. Den motiveras av ESG-informationens växande betydelse i kapitalmarknadsbedömningar. Den behandlar även debatten om huruvida ESG-score speglar riskrelevant information eller om den huvudsakligen sammanfattar redan tillgänglig information. Syftet är att testa huruvida ESG-score är relaterat till företagets totala kapitalkostnad. Studien genomförs i en nordisk kontext som kännetecknas av hög transparens, utvecklade kapitalmarknader och omfattande hållbarhetsrapportering. 

Studien undersöker även om de separata ESG-dimensionerna, Environmental, Social och Governance, är relaterade till WACC. Den teoretiska referensramen utgår främst från informationsasymmetriteori, signaleringsteori, kompletterad av legitimitetsteori och intressentteori. Kvantitativa paneldata används över en femårsperiod (2020-2024), ESG-data hämtas från LSEG. Finansiella data samlas in från Orbis. Sambanden testas genom panelregressionsmodeller. Fixed effects används som huvudsaklig modellspecifikation. Modellerna kontrollerar för lönsamhet, skuldsättning och företagsstorlek. Systematisk risk mäts genom beta. Beta inkluderas i pooled OLS- och random effects-modellerna. Den exkluderas dock från fixed effects-modellen, eftersom variabeln inte uppvisar tillräcklig variation inom företag över tid och inte kan identifieras separat från de företagsspecifika effekterna.  

Resultaten visar att aggregerat ESG-score inte är statistiskt signifikant relaterat till WACC i den använda modellen, under perioden 2020-2024 och i den nordiska kontexten. Inget statistiskt stöd återfinns heller för ett icke-linjärt samband. De enskilda ESG-dimensionerna är inte heller statistiskt relaterade till WACC i modellen. Resultaten tyder på att ESG-score har ett begränsat marginellt informationsvärde i den nordiska kontexten. Pooled OLS visar ett statistiskt signifikant samband mellan ESG-score och WACC, medan fixed effects-modellen inte gör det. Detta indikerar att OLS-sambandet drivs av stabila mellangruppskillnader mellan företag snarare än förändringar inom enskilda företag över tid. Studien bidrar till litteraturen om ESG och kapitalkostnad genom att visa att den institutionella kontexten är avgörande vid analys av ESG-score finansiella relevans. Ett teoretiskt viktigt fynd är att legitimitetsteorin framstår som mer träffsäker än informationsasymmetri och signalering i transparenta och institutionellt mogna marknader.