Uppsatsen undersöker hur medveten gestaltning av fasader och byggnadsvolymer kan minska den kognitiva belastningen och främja mental återhämtning. Genom att koppla ihop psykologiska teorier om visuell perception med landskapsarkitekturens mönster för mental återhämtning identifieras fem viktiga designaspekter. Det handlar bland annat om att skapa tydlig läsbarhet, harmoniska volymer, taktila naturmaterial och ett lagom mått av komplexitet som väcker nyfikenhet och fascination utan att förvirra.

Resultatet visar att en fasad med tydlig struktur, naturliga material och en balanserad, rytmisk komplexitet omedvetet fångar vårt intresse och skapar fascination. Det minskar behovet av aktiv informationsinhämtning och sänker stressen. Slutsatsen är att arkitekturen har en direkt inverkan på vårt välmående Om vi utnyttjar denna kunskap kan vi bygga städer som fungerar som platser för daglig återhämtning och sinnesro.

This thesis investigates how the design of building facades and volumes can play a part in reducing cognitive load and enhance mental well-being. Combining James Gibson’s ecological perception theory with Rudolf Arnheim’s visual dynamics and landscape architecture frameworks, six architectural design aspects are identified: legibility, volumes, surfaces, tactility, complexity, and mystery. Methodologically, the theoretical synthesis is complemented by examples from two newly built Stockholm districts, Vega and Liljeholmskajen, evaluating how current practices implement cognitive-friendly design. 

The findings demonstrate that balanced facade complexity, tactile natural materials, and distinct legibility significantly lower stress by triggering effortless fascination. In conclusion, architecture directly impacts emotional health, and urban planning must prioritize human cognitive needs to build health-promoting cities.