Digitalisering har förändrat hur revisionsunderlag efterfrågas, sammanställs, överförs och tillgängliggörs mellan företag och revisorer. Digitala plattformar, säkra filöverföringar och extraktionsverktyg har skapat nya möjligheter att hantera revisionsdata på ett mer strukturerat, spårbart och systembaserat sätt. Samtidigt innebär digital informationsöverföring inte automatiskt att revisionsprocessen blir fullt automatiserad. Revisionsunderlag behöver fortfarande samlas in, kontrolleras, kvalitetssäkras, kompletteras och tolkas av de aktörer som ingår i processen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur digital dataöverföring och systemintegration används i den del av revisionsprocessen där revisionsunderlag efterfrågas, sammanställs, överförs och tillgängliggörs mellan företag och revisorer. Studien analyserar även hur digitala lösningar påverkar arbetsmoment, ansvarsfördelning, resursanvändning och samarbete mellan de aktörer som är involverade i informationsöverföringen. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och skriftliga svar från respondenter med praktisk erfarenhet av revisionsrelaterad informationsöverföring. Dokumentstudier har använts som stödjande och kontextskapande komplement. Materialet har analyserats genom tematisk analys och tolkats med stöd av ett teoretiskt ramverk där Sociotechnical Systems Theory och ett processperspektiv utgör den huvudsakliga analytiska grunden. Continuous Auditing, digital transformation och Technology Acceptance Model används som kompletterande perspektiv för att fördjupa analysen av datatillgång, resursfördelning och användarupplevelser. Resultatet visar att digitala lösningar bidrar till en mer strukturerad, spårbar och datadriven överföring av revisionsunderlag. Samtidigt är processen fortsatt beroende av mänsklig kontroll, organisatoriska rutiner och samarbete mellan företag, IT-funktioner och revisorer. Digitala system kan stödja överföringen och tillgängliggörandet av information, men de säkerställer inte i sig att materialet är fullständigt, korrekt eller praktiskt användbart. Studien visar att systemintegration fungerar bäst när tekniska lösningar kombineras med tydlig ansvarsfördelning, tillräcklig kompetens, användarvänliga system och etablerade rutiner för att hantera frågor, avvikelser och kompletteringar. Studiens slutsats är att systemintegration inte ersätter revisionsprocessens mänskliga och organisatoriska dimensioner, utan omformar dem. Värdet ligger främst i att informationsflödet blir mer strukturerat, spårbart och tillgängligt, samtidigt som ansvar, kontroll och arbetsinsatser förskjuts inom processen. Studien bidrar därmed med en praktiskt förankrad förståelse av digital informationsöverföring som en socioteknisk och processuell förändring, där teknik, data, organisation och professionellt omdöme samverkar. 

Digitalisation has changed how audit evidence is requested, compiled, transferred and made available between companies and auditors. Digital platforms, secure file transfers and extraction tools have created new possibilities for handling audit data in a more structured, traceable and system-based manner. However, digital information transfer does not automatically lead to a fully automated audit process. Audit evidence still needs to be collected, checked, quality assured, supplemented and interpreted by the actors involved. The purpose of this study is to describe and analyse how digital data transfer and system integration are used in the part of the audit process where audit evidence is requested, compiled, transferred and made available between companies and auditors. The study also analyses how digital solutions affect work tasks, allocation of responsibility, resource use and cooperation between the actors involved in the information transfer process. The study is based on a qualitative case study. The empirical material mainly consists of semi-structured interviews and written responses from respondents with experience of audit-related information transfer. Document studies have been used as a supporting and contextual complement. The material has been analysed through thematic analysis and interpreted with support from a theoretical framework in which Sociotechnical Systems Theory and a process perspective form the main analytical foundation. Continuous Auditing, digital transformation and the Technology Acceptance Model are used as complementary perspectives to deepen the analysis of data access, resource allocation and user experiences. The results show that digital solutions contribute to a more structured, traceable and data-driven transfer of audit evidence. At the same time, the process remains dependent on human control, organisational routines and cooperation between companies, IT functions and auditors. Digital systems can support the transfer and availability of information, but they do not in themselves guarantee completeness, correctness or practical usability. The study shows that system integration functions best when technical solutions are combined with clear responsibilities, sufficient competence, user-friendly systems and established routines for handling questions, deviations and supplements. The study concludes that system integration does not replace the human and organisational dimensions of the audit process, but reshapes them. Its value lies primarily in making the information flow more structured, traceable and accessible, while responsibility, control and work tasks are redistributed within the process. The study thereby contributes a practice-based understanding of digital information transfer as a sociotechnical and processual change, where technology, data, organisation and professional judgement interact.