Studien undersöker huruvida relationen mellan portföljstorlek och idiosynkratisk risk är stabil över tid på aktiemarknaden. Mot bakgrund av ökad marknadskoncentration, algoritmisk handel och tilltagande ekonomisk osäkerhet prövas om etablerade slutsatser inom diversifieringslitteraturen förblir giltiga under förändrade marknadsförhållanden. Genom CAPM-baserad riskdekomposition och Monte Carlo-simulering analyseras sambandet under två femårsperioder: 2015-2019 och 2020-2024 på den svenska aktiemarknaden, baserad på data för 137 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Tre dimensioner av stabilitet prövas: sambandets asymptotiska form, hastigheten i riskreduktionen per tillkommande aktie samt den lägsta risknivå som kvarstår i väldiversifierade portföljer.

Resultaten visar att sambandets form och hastighet är robusta och i linje med klassisk portföljteori. Däremot är det asymptotiska golvet signifikant högre under 2020-2024 (2,281% jämfört med 2,020%, p < 0,001, Cohens d = 6,44), vilket indikerar en möjlig strukturell förändring i marknaden. Studien bidrar med insikten att stabilitet i finansiella samband är ett flerdimensionellt fenomen. Diversifieringens grundlogik kvarstår, men den absoluta risknivån en välbyggd portfölj uppnår är känslig för marknadsregim och bör kontextualiseras vid praktisk tillämpning.

This study examines whether the relationship between portfolio size and idiosyncratic risk is stable over time on the stock market. Against a backdrop of rising market concentration and algorithmic trading, and increasing economic uncertainty, it tests whether established findings in the diversification literature hold under changing market conditions. Using CAPM-based risk decomposition and Monte Carlo simulation, the relationship is analyzed across two five-year periods: 2015-2019 and 2020-2024, on the Swedish stock market, based on data for 137 companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Three dimensions of stability are examined: the asymptotic form of risk reduction, the speed of marginal risk reduction per additional stock, and the minimum level of risk that remains in well-diversified portfolios.

The results show that the curve's shape and speed of risk reduction are robust and consistent with classical portfolio theory. The asymptotic floor, however, is significantly higher in 2020-2024 (2,281% vs. 2.020%, p < 0.001, Cohen’s d = 6.44), indicating a possible structural change in the market. The study contributes the insight that stability in financial relationships is a multidimensional phenomenon. While the fundamental logic of diversification remains intact, the absolute level of risk achieved by a well-constructed portfolio is context-dependent and must be interpreted in relation to prevailing market conditions.