Revisionens oberoende utgör en central förutsättning för förtroendet för finansiell rapportering och revisionsprofessionens legitimitet. Samtidigt präglas revisionsarbetet ofta av långvariga klientrelationer där revisorn över tid utvecklar en djupare förståelse för klientens verksamhet, rutiner och ekonomiska struktur. Tidigare forskning visar att sådana relationer både kan stärka revisionskvaliteten genom ökad kunskap och effektivitet samt skapa risker kopplade till minskad professionell skepticism och försvagad objektivitet. I takt med att relationen mellan revisor och klient utvecklas uppstår därmed en spänning mellan behovet av nära kunskap om klienten och kravet på att samtidigt upprätthålla kritisk distans och oberoende i revisionsarbetet.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur revisorns oberoende påverkas i långvariga klientrelationer samt vilka strategier revisorer använder för att hantera de utmaningar som uppstår i dessa relationer. För att möjliggöra en fördjupad förståelse av dessa processer har en kvalitativ forskningsansats tillämpats, baserad på semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma revisorer. Studien utgår från agentteori, institutionell teori samt ett livscykelperspektiv, vilket möjliggör en analys av hur revisorns oberoende formas i samspelet mellan relationella, organisatoriska och institutionella faktorer över tid.

Resultaten visar att långvariga klientrelationer skapar både fördelar och utmaningar i revisionsarbetet. Revisorernas erfarenhet av klienten bidrar till ökad effektivitet, förbättrad förståelse för verksamheten och snabbare identifiering av avvikelser. Samtidigt visar studien att denna erfarenhetsbaserade kunskap successivt kan påverka hur information tolkas och bedöms i praktiken. Tidigare erfarenheter och etablerade arbetsmönster tenderar över tid att fungera som tolkningsramar i granskningen, vilket kan leda till vanetänkande och minskad kritisk distans. Resultaten visar därmed att revisorns oberoende inte enbart påverkas genom tydliga regelbrott eller direkta påtryckningar, utan även genom gradvisa förändringar i relationen mellan revisor och klient.

Studien visar vidare att relationens utvecklingsfas har stor betydelse för hur professionell skepticism utövas. I nya klientrelationer präglas revisionsarbetet av större osäkerhet, mer omfattande kontroll och tydligare metodstyrning, medan senare faser kännetecknas av ökad förtrogenhet, effektivitet och mer informell kommunikation. Samtidigt ökar risken för att revisorn i större utsträckning förlitar sig på tidigare erfarenheter snarare än kontinuerlig kritisk prövning. Resultaten visar även att organisatoriska strukturer, kollegialt beslutstöd och interna kontrollmekanismer har betydelse för hur revisorns oberoende upprätthålls i praktiken.

Sammantaget visar studien att revisorns oberoende i långvariga klientrelationer bäst förstås som en dynamisk och relationellt formad process snarare än en statisk egenskap. Det centrala bidraget är att oberoendet inte enbart utmanas genom explicita hot eller regelöverträdelser, utan också genom subtila och gradvisa förändringar i hur erfarenhet strukturerar revisorns tolkningar och bedömningar över tid. Därigenom framträder en mer komplex bild där ökad kunskap samtidigt utgör en förutsättning för effektiv och träffsäker granskning och en potentiell källa till minskad kritisk distans, vilket gör oberoendet till något som kontinuerligt måste upprätthållas och omförhandlas i revisionspraktiken.

Audit independence is a key for trust in financial reporting and the legitimacy of the auditing profession. At the same time, auditing work is often characterized by long-term client relationships where the auditor develops a deeper understanding of the client's operations, routines and financial structure over time. Previous research shows that such relationships can both strengthen audit quality through increased knowledge and efficiency and create risks linked to reduced professional skepticism and weakened objectivity. As the relationship between auditor and client develops, a tension arises between the need for close knowledge of the client and the requirement to simultaneously maintain critical distance and independence in the audit work.

The purpose of the study is to create a deeper understanding of how auditor independence is affected in long-term client relationships and what strategies auditors use to deal with the challenges that arise in these relationships. To enable an in-depth understanding of these processes, a qualitative research approach has been applied, based on semi-structured interviews with professional auditors. The study is based on agent theory, institutional theory and a life cycle perspective, which enables an analysis of how the auditor's independence is shaped by the interaction between relational, organizational and institutional factors over time.

The results show that long-term client relationships create both advantages and challenges in the audit work. The auditors' experience of the client contributes to increased efficiency, improved understanding of the business and faster identification of deviations. At the same time, the study shows that this experience-based knowledge can gradually affect how information is interpreted and assessed in practice. Over time, previous experiences and established work patterns tend to function as interpretive frameworks in the audit, which can lead to habitual thinking and reduced critical distance. The results thus show that the auditor's independence is not only affected by clear breaches of rules or direct pressure, but also by gradual changes in the relationship between auditor and client.

The study further shows that the developmental phase of the relationship has great importance for how professional skepticism is exercised. In new client relationships, the audit work is characterized by greater uncertainty, more extensive control and clearer methodological guidance, while later phases are characterized by increased familiarity, efficiency and more informal communication. At the same time, the risk of the auditor relying to a greater extent on previous experiences rather than continuous critical examination increases. The results also show that organizational structures, collegial decision support and internal control mechanisms are important for how the auditor's independence is maintained in practice.

Overall, the study shows that the auditor's independence in long-term client relationships is best understood as a dynamic and relationally shaped process rather than a static characteristic. The central contribution is that independence is not only challenged by explicit threats or rule violations, but also by subtle and gradual changes in how experience structures the auditor's interpretations and assessments over time. This results in a more complex picture where increased knowledge is simultaneously a prerequisite for effective and accurate examination and a potential source of reduced critical distance, which makes independence something that must be continuously maintained and renegotiated in audit practice.