De medeltida städerna har varit föremål för många arkeologers och historikers studier. En vanlig uppfattning är att städerna anläggs och planeras på initiativ av en enskild makthavare. Utgångspunkten för denna studie är att städer, handelsplatser och andra mötesplatser i det medeltida landskapet snarare bör förstås som pågående processer som drivs i vitt skilda syften och innefattar olika företeelser, aktiviteter, resor och transporter. 

Ett grundläggande antagande för studien är att man inte kan studera staden isolerat, utan att aktiviteter, människor och landskap måste ses som en helhet för att man ska kunna förstå hur städer och andra mötesplatser uppstår. Syftet med avhandlingen är att förstå hamnars och städers utveckling i ljuset av vägar över både land och vatten. För att följa processerna när knutpunkter blir till städer studeras färdstråken i landskapet och även mindre mötesplatser och hamnar där vägarna strålar samman.

I avhandlingen flyttas fokus från formella och historiskt kända stadsbildningar och anlagda vägnät till landskapet som helhet. Därigenom ges utrymme att uppmärksamma alla de möjliga framtider som hela tiden har erbjudits i det föränderliga landskapet. Landskapet behandlas således inte som ett vitt ark där människan planerar och anlägger städer och andra mötesplatser, utan som en komplex väv som hela tiden skapar förändring och påverkar hur människor ser på sin vardag. Genom att frångå motsatsförhållandet mellan den skapade staden och den naturliga landsbygden framhålls det faktum att dessa är tätt sammanflätade och att de förutsätter varandra. Med andra ord kan man säga att städerna och andra mötesplatser växer ur landskapet, och inte på eller vid sidan av detsamma.

Medieval towns have been the subject of numerous studies by archaeologists and historians. A common view is that towns were established and planned on the initiative of an authority. The point of departure for this study is instead that towns and other meeting places in the medieval landscape should be understood as ongoing processes, driven by a wide range of purposes and involving various phenomena, activities, journeys and movements of goods and people. 

A fundamental assumption of the study is that towns cannot be examined in isolation; rather, activities, people and landscape must be considered as an integrated whole to understand how towns and other meeting places emerge. The aim of the dissertation is to explore the development of harbours and towns in relation to routes over both land and water. To trace the processes through which junctions develop into towns, the study examines routes through the landscape as well as smaller meeting places and harbours where these routes converge. 

The dissertation shifts the focus from formally established and historically documented towns and constructed road networks to the landscape. This makes it possible to attend to the range of potential developments that have continuously been present. The landscape is thus not treated as a blank slate upon which humans plan and construct towns and other meeting places, but as a complex web that continually generates change and shapes how people perceive their everyday surroundings. By moving beyond the dichotomy between the constructed town and the natural countryside, the study highlights how these are closely intertwined and mutually dependent. In this sense, towns and other meeting places are understood as emerging from the landscape, rather than being imposed upon it.