Syftet med denna uppsats är att studera hur syriska och ukrainska flyktingar skildras i reportage publicerade i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under 2015 och 2022 för att undersöka om det finns skillnader i hur grupperna framställs. Med metoderna narratologi, massmedieretorik och bildanalys undersöker jag textberättelsernas form och budskap samt hur reportagefotona bidrar till denna berättelse. Analyserna visar att reportagen om syriska flyktingar har en tendens att skildra flyktingarna utifrån, med afferenta perspektiv, medan reportagen om ukrainska flyktingar i större utsträckning skildrar flyktingarna inifrån, med efferenta perspektiv. Vidare skildras de syriska flyktingarna huvudsakligen som offer, några gånger som skurkar och en gång som hjältar. Även de ukrainska flyktingarna skildras huvudsakligen som offer och en gång som hjältar, men de skildras också på mer nyanserade och komplexa sätt än syriska flyktingar. Samtidigt är inslagen av medmänsklighet mer framträdande i skildringarna av syriska flyktingar. Utifrån gestaltningsteori kan framställningarna av flyktingarna som offer, hjältar och skurkar tolkas som ett uttryck för medielogikens dramatisering. Med hjälp av Halls representationsteori kan man konstatera att de skillnader som uppvisas mellan hur grupperna skildras har drag av stereotypisering och andrafiering. Utifrån Levinas ansvarsmoral kan man vidare konstatera att uttrycken av medmänsklighet inte förekommer i lika stor utsträckning inför båda flyktinggrupperna.