Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning om lärares deltagande i lek på fritidshemmet. Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv med fokus på barns perspektiv, där elevers erfarenheter och uttryck ges betydelse. Datamaterialet samlades in genom intervjuer i form av sokratiska samtal samt enkäter, vilket möjliggjorde både fördjupade och övergripande analyser. Resultatet visar att elevers behov av lärares deltagande varierar beroende på situation. Tre roller identifierades: ordningsvakten, sjuksyrran och kompisen. Ordningsvakten upprätthåller regler och motverkar exkludering, sjuksyrran står för trygghet och stöd, och kompisen deltar lekfullt och relationsskapande. Samtidigt betonar eleverna att lärarens deltagande inte ska ta över eller begränsa leken. Elever efterfrågar främst lärarnas närvaro som stöd snarare än som aktiva deltagare. Samtidigt framträder eleverna som kompetenta aktörer som kan organisera och förhandla sin egen lek, vilket kan förstås genom relativ autonomi. De är självständiga men behöver stöd vid exempelvis konflikter, exkludering eller skador. Elever kan även förstås som komplexa biosociala hybrider, där handlingar och behov formas i samspel mellan biologiska, sociala och kontextuella faktorer, vilket gör dem till föränderliga och situationsbundna aktörer.

The purpose of this study is to examine students’ perceptions of teachers’ participation in play in school age educare. The study is based on a sociology of childhood perspective focusing on children’s perspectives, where students’ experiences and expressions are emphasized. Data was collected through interviews in the form of Socratic dialogues and questionnaires, enabling both in-depth and broader analyses. The results show that students’ need for adult participation varies depending on the situation. Three roles were identified: the “rule enforcer,” the “nurse”, and the “friend”. The rule enforcer maintains rules and prevents exclusion, the nurse provides safety and support, and the friend participates in a playful, relationship-building way. However, students stress that adult participation should not take over or limit their play. Students mainly request adult presence as support rather than active participation. At the same time, the students emerge as competent actors capable of organizing and negotiating their own play, understood through relative autonomy. While independent, they still need support in situations such as conflicts, exclusion, or injuries. Students can also be seen as complex biosocial hybrids, whose actions and needs are shaped through biological, social, and contextual factors, making them dynamic and situational actors.