Syftet med denna studie är att undersöka hur några unga svenska kvinnor i 25-årsåldern resonerar kring kroppsideal på sociala medieplattformar. Utifrån syftet behandlar studien följande frågeställningar: (1) Hur har plattformens kontext betydelse för om unga kvinnor resonerar kring kroppsideal på sociala medieplattformar som skadligt eller inte? (2) Hur kan unga kvinnors resonemang kring kroppsideal på sociala medieplattformar förstås i relation till den egna kontexten? (3) Hur kan unga kvinnors resonemang kring kroppsideal på sociala medieplattformar förstås i relation till social jämförelse? Uppsatsen utgår från Hirdmans (1998) teori om tysta kroppar samt Halls (1980/2003) teori om encoding decoding. Studien är baserad på en kvalitativ metod där djupintervjuer har genomförts med fyra svenska kvinnor i 25-årsåldern. Utifrån det empiriska materialet har tre betydelsefulla slutsatser identifierats. För det första framgår det att plattformens kontext spelar en betydande roll för hur deltagarna resonerar kring kroppsideal som skadligt eller inte, detta baseras på den specifika plattformen, typen av innehåll och hur kroppen i innehållet kontextualiseras. För det andra framstår relationen mellan kroppsideal och den egna kontexten som avgörande för hur deltagarna resonerar kring kroppsideal, vilket grundar sig i deltagarnas känslor, deras relation till den egna bekantskapskretsen samt strategier för att förhålla sig distanserade. För det tredje framgår det att social jämförelse utgör en central faktor för hur deltagarna resonerar kring kroppsideal, något som tar sig uttryck genom främst uppåtriktad jämförelse, i viss mån nedåtriktad jämförelse samt att deltagarna anpassar sitt eget innehåll efter samtida kroppsideal för att passa in på sociala medieplattformar. Sammantaget besvaras syftet genom att belysa hur deltagarnas resonemang präglas av en samverkan mellan plattformens kontext, den egna kontexten och social jämförelse, där de två förstnämnda skapar förutsättningar för social jämförelse.