Sammanfattning

Denna studie undersöker hur personal i fritidshem beskriver sitt arbete med barns delaktighet i verksamhetens vardag och aktiviteter, samt vilka faktorer de beskriver som betydelsefulla för alla barns möjligheter att vara delaktiga, där delaktighet förstås som barns möjligheter att uttrycka sina åsikter, påverka aktiviteter och känna tillhörighet. Studien utgår från ett praktikteoretiskt perspektiv och tematisk analys av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av begreppen praktikgemenskap, delad repertoar och legitimt perifert deltagande. Resultatet visar att de intervjuade fritidslärarna beskriver delaktighet som något mer än fysisk närvaro. Det handlar om att bli lyssnad på, påverka verksamheten och uppleva en plats i gruppen. Delaktighet beskrivs som något som kan skapas genom planerade arbetssätt och vardagliga situationer där personalen uppmärksammar barns initiativ, behov och intressen. Vuxnas närvaro, relationsskapande och mindre grupper framträder i informanternas beskrivningar som möjliggörande faktorer, medan gruppdynamik, tidsbrist och organisatoriska villkor beskrivs som hinder. Studien visar därmed att de intervjuade fritidslärarna förstår barns delaktighet som något som formas i samspelet mellan barn, personal och fritidshemmets organisatoriska ramar. Delaktighet är nära kopplad till inkludering och kräver både ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt och organisatoriska förutsättningar.

Abstract

Staff in School-Age Educare and Children’s Participation: Factors for Enabling Everyone to Take Part

This study examines how staff in School-Age Educare describe their work with children’s participation in everyday activities and which factors they describe as significant for all children’s opportunities to participate. Participation is understood as children’s opportunities to express their views, influence activities, and experience belonging. The study is based on a practice-theoretical perspective and thematic analysis of qualitative semi-structured interviews, through the concepts of community of practice, shared repertoire, and legitimate peripheral participation. The findings show that the interviewed leisure-time teachers describe participation as more than physical presence. It involves being listened to, influencing activities, and experiencing a place in the group. Participation is described as being enabled through structured approaches and everyday situations where staff attend to children’s initiatives, needs, and interests. Adult presence, relationship-building, and smaller groups emerge in the informants’ descriptions as enabling factors, while group dynamics, lack of time, and organisational conditions are described as obstacles. The study therefore shows that the interviewed leisure-time teachers understand children’s participation as something shaped in the interaction between children, staff, and the organisational framework of School-Age Educare. Participation is closely linked to inclusion and requires both a conscious pedagogical approach and supportive organisational conditions.