In a professional landscape defined by hybrid work, physical oversight no longer functions as the primary or constantly available source of insight. As team members alternate between the office and remote locations, access to physical signals becomes asymmetrical and limited to specific times and places. This study examines how project managers navigate the sociotechnical challenges of this shift, using digital tools to compensate for information gaps that arise when teams are spatially and temporally separated.

A central focus is the visibility paradox, which is a phenomenon where technical transparency can paradoxically lead to work being hidden to protect professional image or manage information overload. Through six in-depth interviews with leaders in IT, logistics, and the public sector, the strategies for maintaining a common ground are analyzed. The results indicate that while the physical workplace still provides a "rich" common ground for those present, it risks creating an "us vs. them" dynamic relative to those working remotely.

The study concludes that the project manager's role has evolved into that of an active gatekeeper balancing technical visibility with social safety. Success requires joint optimization, where leaders actively manage digital silence and information overload while fostering the trust necessary for employees to remain transparent regardless of their physical work location.

I ett arbetsliv där hybridarbete blivit normen upphör den gemensamma fysiska överblicken att fungera som den primära eller ständigt tillgängliga källan till insyn. Eftersom teammedlemmar växlar mellan kontoret och hemmet blir tillgången till fysiska signaler asymmetrisk och begränsad till specifika tidpunkter och platser. Denna studie undersöker hur projektledare hanterar de sociotekniska utmaningar som uppstår i detta skifte, där synlighetsartefakter används för att kompensera för de informationsgap som uppstår när teamet är rumsligt och tidsmässigt separerat.

Ett centralt fokus i studien läggs på synlighetsparadoxen, vilket är ett fenomen där teknisk transparens paradoxalt nog kan leda till att arbete döljs för att skydda en professionell image eller hantera informationsöverflöd. Genom sex djupgående intervjuer med ledare inom IT, logistik och offentlig sektor analyseras strategierna för att upprätthålla en gemensam lägesbild. Resultaten visar att även om det fysiska rummet fortfarande erbjuder en rik gemensam lägesbild för dem som för stunden är på plats, skapas en risk för en "vi mot dem"-dynamik gentemot de som arbetar på distans.

Uppsatsen konkluderar att projektledarens roll har utvecklats till att vara en aktiv grindvakt som balanserar teknisk insyn mot social trygghet. För att lyckas krävs en gemensam optimering där ledaren aktivt hanterar digital tystnad och informationsöverflöd, samtidigt som man värnar om den tillit som krävs för att medarbetarna ska våga vara transparenta oavsett varifrån de arbetar.