Along with the increased digitalization of economic processes, organizations face the challenge of not only implementing digital technology but also to realize the value of digital innovation in daily operations. This study aims to explore how digital innovation is implemented within digitized payment processes by examining the relations between institutional logics, digital resources and digital strategic initiatives.

The study is based on a qualitative methodology with semi-structured interviews conducted with six respondents from various organizations to gain an overview of different operations and perspectives. The theoretical concepts are based on institutional theory, digital resources, digital strategic initiatives and also a sociotechnical perspective. This allows for a multifaceted analysis of the organizational consequences of digitalization.

The results of the study show that digitized payment processes are mainly governed and shaped by institutional demands such as legitimacy, security and modernity. Digitalization is perceived as necessary to keep up with industry practices and stay current with developments. At the same time, it is evident that digital resources and digital strategic initiatives are very important for daily work, but their value is not realized until employees’ skills and workflows are coordinated together. It turns out that this adaptation occurs when employees compensate for technical limitations through individual experience and flexibility. Digital innovation in payment processes appears to be an institutionally framed process, where existing work structures are largely maintained rather than reshaped.

This thesis contributes to the research field by deepening the understanding of the implementation of digital innovation within digitized payment processes  by integrating institutional theory, digital resources and digital strategic initiatives, together with a sociotechnical perspective. It also contributes to understanding how demands for legitimacy, orchestration and human competencies interact in  everyday work, as well as how digital innovation develops as an institutionally anchored process.

I takt med den ökade digitaliseringen av ekonomiska processer möter verksamheter utmaningen att inte enbart föra in digital teknik, utan också att realisera digital innovation i den dagliga verksamheten. Studien undersöker hur digital innovation i praktiken realiseras inom digitaliserade betalningsprocesser, med särskilt fokus på samspelet mellan institutionella logiker, digitala resurser och mänsklig kompetens.

Studien grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex respondenter från olika verksamheter. Syftet var att ge en överblick över hur arbetet bedrivs i praktiken inom olika typer av verksamheter. De teoretiska koncepten utgår från institutionell teori, digitala resurser och digitala strategiska initiativ samt ett sociotekniskt perspektiv. Detta möjliggör en mångfacetterad analys av digitaliseringens organisatoriska konsekvenser.

Resultaten från studien visar att digitaliserade betalningsprocesser främst styrs och formas av institutionella krav som legitimitet, säkerhet och modernitet. Digitaliseringen upplevs som nödvändigt för att följa med branschpraxis och hänga med i utvecklingen. 

Samtidigt framgår det att digitala resurser och digitala strategiska initiativ är mycket viktiga för det dagliga arbetet, men att värdet inte skapas förrän medarbetarnas kompetenser och arbetsflöden samordnas tillsammans. Det visar sig att denna anpassning sker när medarbetarna kompenserar för tekniska begränsningar genom individuella erfarenheter och flexibilitet. Digital innovation inom betalningsprocesser framstår vara en institutionell ramad process, där befintliga arbetsstrukturer till stor del behålls snarare än omformas.

Denna uppsats bidrar till att fördjupa förståelsen av realisering av digital innovation inom digitaliserade betalningsprocesser genom att integrera institutionell teori, digitala resurser och digitala strategiska initiativ, tillsammans med ett sociotekniskt synsätt. Den bidrar även med hur krav på legitimitet, orkestrering och mänskliga kompetenser samverkar i det vardagliga arbetet samt hur digital innovation utvecklas som en institutionell förankrad process.