Den här artikeln fokuserar på studenters referathantering i examinerande uppgifter i högre utbildning och vad studenterna behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Dataunderlaget består av intervjuer och studenttexter. Resultatet bygger på två typer av analyser. Genom en fenomenografisk analys framkom fyra kategorier som beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara och hantera referatet. Via en variationsteoretisk analys, utifrån skillnaderna mellan kategorierna, påvisades sedan fyra aspekter som kan anses kritiska för att lära sig referathantering. De beskriver att studenter behöver urskilja att A) textens innehåll kan separeras från dess form, B) det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, C) källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till den egna textens idéinnehåll och D) referathantering placerar in den egna texten i ett vetenskapligt sammanhang. De kritiska aspekterna som framkommit i studien kan användas som underlag för att planera undervisning i akademiskt skrivande i högre utbildning.

This study investigates students’ ability to cite and reference in their higher education coursework, and more particularly what needs to be made visible for students to develop this ability. The data consists of interviews and student texts. The results are based on two types of analyses. Through a phenomenographical analysis, four qualitatively different approaches to referencing were identified. Using the variation theory, an analysis of the differences between the approaches then identified four critical aspects for learning how to reference. Students need to see that a) the content in a text can be separated from its form, b) there are some main ideas present in the whole source text and in longer sections of the text, c) the ideas from the source text have to be relevant to the student’s own text, and d) referencing places a text in an academic context. The critical aspects identified in this study can be used for planning the teaching of academic writing in higher education.

This study explores upper-secondary school students’ source-based writing skills and what teachers can focus on to improve these skills. The students who participated were enrolled in university preparatory programmes at a Swedish municipal upper-secondary school. The results are based on 73 texts written by students in the subject Swedish (first-language education) and 11 interviews based on the students’ texts. Before the interviews, I went through the students’ texts and prepared questions about their use of sources. I use phenomenography to describe four different ways of using sources and variation theory to identify four critical aspects of learning this skill. To use sources in the most developed way, students need to be able to discern that: (1) acknowledging sources varies with literacy practice; (2) ideas from sources support arguments in own writing; (3) own ideas are separate from those of others; and (4) sources are compared and evaluated throughout the writing process. These critical aspects can be used to plan the teaching of source-based writing for upper-secondary school students.

I artikeln beskrivs hur undervisning kan möjliggöra att gymnasielever lär sig att använda källor för att föra välgrundade och transparenta resonemang i utredande texter. Syftet med artikeln var att identifiera kritiska aspekter för sådant lärande samt hur undervisning kan designas för att synliggöra dessa. Två lärare och en forskare planerade, genomförde och analyserade undervis-ning i referenshantering tillsammans i tre olika klasser inom ramen för en learning study. Utifrån analyser av elevers referenshantering före och efter forskningslektionerna, tillsammans med en variationsteoretisk analys av under-visningen identifierades sex aspekter som kritiska för att eleverna skulle kunna använda källor på det mest utvecklade sättet. De behövde exempelvis urskilja att referenshantering följer kontextuella normer vad gäller hur referenserna utformas och hur transparens mellan röster skapas. Utifrån detta diskuteras bland annat vikten av att synliggöra skrivnormer i det egna ämnet hur lärare kan undervisa i diskursiv flexibilitet för att hjälpa elever navigera mellan skriv-normer i olika ämnen.

The article describes how teaching can enable upper-secondary school stu-dents to learn referencing skills to make informed and transparent reasoning in investigative texts. The aim of the article was to identify critical aspects for such learning and how teaching can be designed to make these visible. Two teachers and a researcher planned, implemented and analysed writing instruc-tion together in three different classes within the framework of a learning study. Based on analyses of students' referencing before and after the research lessons, together with a variation theory analysis of the teaching, six aspects were identified as critical for students to be able to use sources in the most de-veloped way. For example, they needed to recognise that referencing follows contextual norms. The results are discussed, among other things, in terms of the importance of teaching discursive flexibility to help students navigate between writing norms in different subjects.