This thesis investigates how epistemically and deontically driven sequences are constructed in mathematics teaching in Swedish compulsory school (Year 9). Within the lessons, two activity types have been identified. The first type concerns teaching and mathematics, where the activities lecture, deskwork and test-writing emerge. The second type concerns transitions during shifts between the other activities and is referred to as (a) passage.

Social epistemics concerns knowledge in interaction and is used to identify epistemically driven sequences in teaching activities. Social deontics, on the other hand, concerns participants' rights to make claims on each other and is used to identify deontically driven sequences, foremost within the passages.

The results indicate, for example, that the lecture plays a central role in teaching, though its design varies, which in turn affects students' engagement and opportunities for participation. Regarding the passages, they generally proceed smoothly, suggesting a consensus concerning the participants' deontic rights. However, more complex patterns emerge when students make claims that exceed these rights. From a broader perspective, this analysis illustrates how mathematics teaching is shaped and accomplished in everyday work.

Denna avhandling undersöker hur epistemiskt och deontiskt drivna sekvenser konstrueras i och genom klassrumsinteraktion i grundskolans matematikundervisning (årskurs 9). Två aktivitetstyper har identifierats. Den första rör undervisning. Där framträder aktiviteterna genomgång, eget arbete och provskrivning. Den andra rör övergångar mellan de övriga aktiviteterna. Denna aktivitet kallas här (en) passage. 

För att studera interaktion i dessa aktiviteter används begreppen social epistemik och social deontik. Social epistemik rör kunskap i interaktion och används för att identifiera epistemiskt drivna sekvenser i undervisningsaktiviteter. Social deontik rör deltagarnas rättigheter att göra anspråk på varandra och används för att identifiera deontiskt drivna sekvenser, främst inom olika passager.

Resultaten indikerar bland annat att genomgången spelar en central roll i undervisningen, även om dess utformning varierar, vilket i sin tur påverkar elevernas engagemang och möjligheter till deltagande. Vad gäller passagerna förlöper de flesta smidigt, vilket tyder på konsensus rörande deltagarnas deontiska rättigheter. Emellertid uppstår mer komplexa mönster när elever gör anspråk som överskrider dessa rättigheter. Ur ett bredare perspektiv illustrerar analysen hur matematikundervisning utformas och genomförs.