Denna undersökning belyser hur kön framställs ur ett genusperspektiv i reklam och marknadsföringsinnehåll på webbplatser och i onlineannonser. Detta har gjorts genom en diskursanalys för att kunna identifiera vilka diskurser som kan urskiljas i tolkningen av hur kön framställs i undersökningsmaterialet. För detta ändamål har multimodal kritisk diskursanalys använts som metod, med Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell som tillvägagångssätt. I tolkningen av marknadsföringsinnehållet har Stuart Halls teori om stereotyper samt genusteori använts som teoretisk referensram. Med utgångspunkt i genusteori, Faircloughs kritiska diskursanalys och Stuart Halls teori om stereotyper kan reklamens visuella uttryck förstås som en del av en diskursiv praktik som reproducerar traditionella genusstereotyper. Genom upprepade representationer av kvinnor som aktiva städare normaliseras föreställningen om städarbete som kvinnligt, samtidigt som dessa bilder bidrar till att upprätthålla rådande maktstrukturer i samhället. Analysresultatet och de identifierade diskurserna visar ett tydligt mönster där kvinnor i högre utsträckning än män representeras som städare/hushållsarbetare i reklamens visuella uttryck. Diskurserna visar också att kvinnor framställs som symboler för städarbete fastän kvinnorna inte aktivt städar i reklamen, samt att könsskillnader i arbetsroller tas för givna. Diskurserna bidrar till att reproducera traditionella genusstereotyper där städning konstrueras som ett kvinnligt ansvar, medan män i större utsträckning kopplas till tekniska, fysiska eller sekundära roller i städsammanhang. Genom återkommande bildval och framställning normaliseras dessa maktrelationer och framstår som naturliga. Detta kan i sin tur påverka unga personers identitetsskapande och karriär, då de genusstereotyper som uttrycks i reklamen kan fungera som en påverkande faktor i denna process. Som lärare är det därför viktigt att motverka sådana strukturer, vilket också betonas i Skolverkets värdegrundsarbete och samhällskunskapsdidaktiken. Som lärare kan sådana strukturer motverkas genom exempelvis arbete med normkritisk pedagogik. Den här uppsatsen kan ses som en inspiration eller ett sätt i arbete med normkritisk pedagogik. Ett konkret lektionsupplägg presenteras på slutet av uppsatsen.