Proven experience- what does it mean in practice? A study examining educators´ understanding of proven experienceThe purpose of this study was to examine educators’ views on and interpretations of the concept of “proven experience”, as well as how they apply proven experience in practice. The study also aimed to explore how these interpretations and areas of application relate to Skolverket’s definition of the same concept. To investigate this, two research questions were used: How do educators interpret proven experience, and how does this relate to Skolverket’s definition? And how, and to what extent, do educators describe that proven experience is used in the planning of their educational practice?  The study was conducted using a mixed-method design, meaning that it included both quantitative and qualitative questions in a digital survey. A total of 346 respondents (preschool teachers, educated childcare workers, and uneducated childcare workers) participated in the study. The results were analyzed using the discourse-analytical concept of the “empty signifier,” as well as the epistemological concepts of episteme, techne, and phronesis. These were chosen to help identify what type of knowledge educators are considered to possess, or what type of knowledge would be desirable within the concept of proven experience, and whether they used the concept in the way intended by Skolverket. The most common definition among educators was to equate proven experience with experience-based knowledge.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på och tolkningar av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de använder sig av beprövad erfarenhet i praktiken. Syftet var även att se hur dessa tolkningar och användningsområden stod i relation till Skolverkets definition av samma begrepp. För att ta reda på detta användes två forskningsfrågor: Hur tolkar pedagoger beprövad erfarenhet och hur relaterar det till Skolverkets definition? Och Hur, och i vilken grad, beskriver pedagoger att beprövad erfarenhet används i planeringen av verksamheten? Studien genomfördes genom ett mixed-method upplägg vilket innebär att den innehöll både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar i en digital enkät. 346 informanter (förskollärare, utbildade barnskötare och outbildade barnskötare) deltog i studien. Resultatet analyserades med hjälp av det diskursanalytiska begreppet empty signifier samt kunskapsbegreppen episteme, techne och fronesis. Dessa valdes för att hjälpa till att se vilken kunskap som pedagogerna anses finns eller vore önskvärt i begreppet beprövad erfarenhet eller använde det så som Skolverket tänkt. Den vanligaste definitionen bland pedagogerna var att likställa beprövad erfarenhet med erfarenhetsbaserad kunskap.