Syfte:

Syftet med denna studie är att analysera hur upplysningskvalitet i intäktsupplysningar enligt IFRS 15 kommer till uttryck i europeiska telekombolag samt att undersöka i vilken utsträckning kvaliteten varierar trots gemensamt regelverk och branschmässig likhet. Studien bidrar till disclosure theory genom att visa hur företag själva kan påverka hur information presenteras, även när de följer samma redovisningsstandard.

Forskningsfråga:

Hur utformas och i vilken utsträckning varierar upplysningskvaliteten i europeiska telekombolags intäktsupplysningar enligt IFRS 15?

Metod:

Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys med tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet består av årsredovisningar från tio stora europeiska telekombolag. Upplysningskvalitet har operationaliserats genom en analysmodell bestående av faktorer, indikatorer och variabler som utgår från IFRS 15 och tidigare forskning om upplysningskvalitet. Analysen fokuserar inte enbart på om upplysningar förekommer, utan på hur tydligt, företagsspecifikt och förklarande de är utformade.

Resultat och slutsatser:

Samtliga företag uppfyller de formella upplysningskraven enligt IFRS 15. Trots detta visar studien tydliga variationer i hur upplysningarna struktureras, förklaras och anpassas till den egna verksamheten. Skillnaderna framträder framför allt i de textbaserade och förklarande delarna snarare än i de numeriska uppgifterna. Studien visar därmed att upplysningskvalitet inte enbart handlar om regeluppfyllelse, utan om hur information kommuniceras i praktiken. Resultaten bidrar till disclosure theory genom att empiriskt visa hur principbaserade standarder möjliggör variation i upplysningskvalitet även inom en relativt homogen bransch.

Purpose:

The purpose of this study is to analyse how revenue-related disclosures under IFRS 15 are presented in European telecommunication companies and to examine whether disclosure quality varies despite a common accounting standard and industry context. The study contributes to disclosure theory by examining how companies use the interpretative space within a principle-based standard.

Research question:

How is disclosure quality under IFRS 15 expressed in European telecommunications companies, and to what extent does it vary between companies operating under the same regulatory framework?

Method:

The study applies a quantitative content analysis with a cross-sectional design. Annual reports from ten large European telecommunication companies constitute the empirical material. Disclosure quality is operationalised through a structured coding model consisting of factors, indicators and variables derived from IFRS 15 and prior research on disclosure quality. The analysis focuses not only on whether disclosures are provided, but on how clearly, specifically and explanatorily they are formulated.

Conclusions:

The findings show that all companies formally comply with IFRS 15, yet substantial variation exists in how disclosures are structured, explained and adapted to company-specific circumstances. Differences are primarily found in the textual and explanatory parts of the disclosures rather than in numerical information. The study demonstrates that disclosure quality is shaped by managerial communication choices within the boundaries of IFRS 15. This contributes to disclosure theory by empirically illustrating how principle-based standards allow for variation in disclosure quality even within a homogeneous industry.