The incentive for this paper lies in the demographic development towards a larger population of older adults worldwide. Furthermore, there is a growing concern of involuntary loneliness becoming a big public health problem in Sweden, and it is particularly found among the elderly and young adults. How do public librarians currently view this phenomenon and in what ways do it affect their operations towards older adults?An additional question this study aims to discover is what kind of intergenerational programs exist at librariesand which limitations and possibilities can be identified in the public library work in regard to this topic? This approach and area of research is rarely found within the field of library and information science, why this study attempts to help fill that gap. Through a qualitative methodology using interviews and a text analysis based on a socio-spatial framework, the answers to these questions are explored. Some conclusions were drawn. Social inclusion is best achieved through a combination of many different means, one of which is intergenerational programs. When organizing intergenerational programs in libraries, considerations should be given during the planning phase, but serendipitous side effects should not be underestimated. A combined approach that enables several outcomestherefore seems advantageous. Making use of both low- and high-intensity arenas for this purpose is also beneficial. Factors such as collaboration, a common interest and legitimacy appear to increase the success for intergenerational interactions, whereas a lack of a social “glue”, weak spatial conditions, and stereotypical beliefs may hinder them.

Den här studien bottnar i den demografiska utvecklingen av allt fler äldre människor världen över. Vidare sprider ofrivillig ensamhet ut sig bland många, särskilt unga vuxna samt äldre. Hur ställer sig folkbibliotek i Sverige just nu till denna problemställning och hur fortskrider deras arbete gentemot äldre vuxna?  Samt hur kan generationsöverskridande verksamhet, som i någon större utsträckning inte har studerats inom biblioteks- och informationsvetenskapen, fylla en lucka i forskningen? Vad består denna verksamhet av på bibliotek och vilka hinder och möjligheter kan identifieras? Dessa frågor ämnade denna studie att ta reda på genom kvalitativa samtalsintervjuer med folkbibliotekarier samt en analys av resultatet utifrån ett socio-spatialt teoretiska ramverk. Detta mynnade ut i ett par slutsatser. Social inkludering uppnås bäst av många olika medel i kombination,   varav generationsöverskridande verksamhet är en av dem. För att anordna generationsöverskridande program på bibliotek bör hänsyn tas i planeringsfasen, men slumpartade bieffekter ska inte underskattas. En kombinerad förståelse är fördelaktig. Att utnyttja både låg- som högintensiva arenor för detta syfte förespråkas därför. Faktorer så som kollaboration, ett starkt gemensamt intresse samt legitimitet verkar öka möjligheterna för intergenerationella interaktioner medan en brist på socialt bindemedel, svaga rumsliga förutsättningar samt stereotypiska idéer kring ålder ses som hinder.