Denna studie undersöker hur användningen av artificiell intelligens (AI) i nyhetsproduktion påverkar läsarens förtroende för nyhetsflödet genom en kvalitativ ansats. Med AI avses i denna studie generativ artificiell intelligens, såsom språkmodeller som används för att producera eller formulera nyhetsartiklar. Kvalitativ ansats metoden valdes för att ge en djupare förståelse för intervjupersonernas subjektiva erfarenheter och upplevelser.

Urvalet bestod av tio personer i åldrarna 18–45 år med olika bakgrunder och erfarenheter av nyhetskonsumtion. Deltagarna valdes strategiskt för att möjliggöra ett brett perspektiv, vilket innefattade en medveten fördelning av kön, ålder och erfarenhet av nyhetskonsumtion för att skapa en helhetsbild.

Studien undersöker hur medieanvändare uppfattar AI-genererade i jämförelse med icke AI-genererade nyhetsartiklar samt hur förekomsten av AI i den redaktionella processen påverkar publikens förtroende för nyhetsrapporteringen.

Studien identifierade flera centrala teman. Deltagarna betonade vikten av trovärdighet i nyhetsrapportering, vilket kopplades till medielogik teorin och medieförtroendeteori, där medier spelar en central roll i att stödja en informerad offentlig diskussion. Vissa respondenter uttryckte oro för att AI kan påverka trovärdigheten genom exempelvis förfalskade rapporter samt genom att minska inslag av mänsklig förståelse och empati. Ett annat orosmoment som lyftes var att AI inte alltid tar hänsyn till nyhetskällors rykte, transparens och saklighet, vilket kan försvåra för läsare att säkerställa att informationen är korrekt och pålitlig.

Sammanfattningsvis visar studien att en balans mellan AI-baserad textproduktion och mänsklig redaktionell granskning är avgörande för att upprätthålla trovärdighet och objektivitet i nyhetsrapporteringen.