Bakgrund: Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv och ekonomiskt betydelsefull sektor i Sverige med ett starkt beroende av extern finansiering. Kombinationen av hög skuldsättning och känslighet för ränteförändringar gör att kapitalstrukturvalen som företagen väljer ger stor påverkan på företagsnivå, men även på den finansiella stabiliteten i stort. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kapitalstruktur i svenska fastighetsbolag samt att analysera om samband skiljer sig mellan verksamhetstyper och ägarformer under perioden  åren 2020–2023.

Metod: Studien tillämpar en kvantitativ ansats med årsvisa tvärsnittsmodeller. Sekundärdata från åren 2020–2023 analyseras genom korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Datamaterialet har inhämtats från Orbis och Business Retriever och kompletterats vid behov med uppgifter från bolagens årsredovisningar. För att undersöka skillnader mellan grupper används dummyvariabler och interaktionstermer.  

Teori: Uppsatsen tar stöd från två centrala teorier: Trade-off teorin och Pecking Order-teorin. Trade-off teorin handlar om att mäta fördelarna med skuldsättning gentemot risken som finns som till exempel en konkurs. Pecking Order teorin menar att företag föredrar intern finansiering framför skuldfinansiering och skuld framför nyemission av eget kapital. 

Slutsatser: Resultaten visar en tydlig nedgång i skuldsättningsgrad mellan åren 2020 -2023.

 I regressionsmodellerna uppvisar företagsstorlek ett återkommande negativt samband med skuldsättningsgrad och är statistiskt signifikant i flera år, särskilt från år 2022 och framåt. Materiella tillgångars värde är negativt och signifikant under åren 2020–2021 men tappar statistisk betydelse, åren 2022–2023. Skatteskölden är positiv och signifikant under år 2022, medan lönsamhet och tillväxt inte uppvisar robusta statistiska samband i årsvisa skattningar. Dummyvariabler och interaktionstermer indikerar att skillnader mellan grupper främst kan framträda i enstaka år snarare än som stabila mönster över hela perioden. 

Background: The real estate sector is a capital-intensive and economically significant industry in Sweden, with a strong reliance on external financing. The combination of high leverage and sensitivity to interest rate changes means that companies capital structure decisions have substantial effects both at the firm level and on overall financial stability.  

Purpose: This study examines the factors associated with capital structure in Swedish real estate companies and investigates whether these relationships differ across firm types and ownership categories over the period 2020–2023. 

Method: The study applies a quantitative approach using year-by-year cross-sectional models. Secondary data during the years 2020–2023 are analyzed through correlation analysis and multiple regression analysis. The dataset is collected from Orbis and Business Retriever and, when necessary, cross-checked against firms annual reports. Group differences are examined using dummy variables and interaction terms. 

Theory: This thesis draws on two central theories: the Trade-off -theory and Pecking order- theory. The trade-off -theory focused on weighing the benefits of debt financing against the risks it entails, such as financial distress or bankruptcy. The Pecking order-theory suggests that firms prefer internal financing over debt, and debt over issuing new equity. 

Conclusions: The descriptive evidence indicates a decline in leverage from the years 2020 to 2023. In the regression models, firm size exhibits a recurring negative association with leverage and is statistically significant in multiple years, particularly from year 2022 onward. Asset tangibility is negative and significant during the years 2020–2021 but not during the years 2022–2023. The tax shield variable is positive and significant in year 2022, while profitability and growth do not display robust statistical significance in the year-by-year estimations. Dummy and interaction results suggest that differences across firm groups tend to appear in single years rather than as consistent patterns across the entire period.