De veckolånga skolloven är avbrott i den ordinarie skolverksamheten där fritidshemmet går från del- till heltidsverksamhet. Faktorerna som påverkar fritidshemslärarnas möjlighet att bedriva undervisning är således förändrade och det saknas i skrivande stund forskning på detta fält. Syftet med denna studie är att belysa fritidshemslärares upplevelser av att arbeta under veckolånga skollov utifrån läroplanen, de ramfaktorer som påverkar verksamheten och det kompensatoriska uppdraget. Vi använder oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem fritidshemlärare som arbetar på två olika skolor i Stockholm stad. Materialet analyseras med stöd i de läroplansteoretiska begreppen realiseringsarena, selektiva traditioner, ramfaktorer, samt utifrån kapitalformerna ekonomiskt kapital och kulturellt kapital. Resultaten visar att fritidshemslärarna framför allt relaterade sina upplevelser av att arbeta med läroplanen under lovtiden till syftestexten i kapitel fyra, i enlighet med fritidshemmets selektiva traditioner. De upplevde även att ramfaktorerna tid, personaltäthet och lokaler förändrades till det bättre under de veckolånga skolloven. Vidare resonerade fritidshemslärarna att de kunde arbeta med det kompensatoriska uppdraget genom att täcka upp för elevers bristande ekonomiska kapital och använda den extra tiden för att stärka elevernas kulturella kapital samt behov av omsorg.