Denna studie undersöker hur journalister upplever artificiell intelligens (AI) på lokala tidningsredaktioner, i synnerhet generativ artificiell intelligens, samt om dessa upplevelser skiljer sig mellan skrivande journalist och chefredaktör. Studien avser en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer av elva skrivande journalister och chefredaktörer i Stockholm- och Västmanlandsområdet. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analysmetod enligt Braun och Clarke (2022). Det teoretiska ramverket består av tre teorier, Professionaliseringsteorin, ANT-teori, samt Social Acceleration för att analysera resultatet. Resultatet visar att AI är integrerat på svenska lokala nyhetsredaktioner, och sammantaget har både skrivande journalister och chefredaktörer en övervägande positiv hållning till användningen av generativ AI. Särskilt betonades mänskliga journalisters fortsatta betydelse i lokalsamhället som AI inte kan ersätta. Några större skillnader mellan gruppernas uppfattningar framträder inte, vilket möjligen kan förklaras av chefredaktörernas nära samarbete med journalisterna. Chefredaktörerna uppvisar en mer generellt optimistisk syn på AI-verktygens framtida potential. Journalisterna reflekterar generellt mer över etiska dilemman och brister i tekniken.