This thesis investigates how Jennifer Niven’s young adult novel, All the Bright Places (2015), can enhance high school students’ understanding of mental health. The study starts from the concern that mental ill-health is rising among young people, while the Swedish curriculum (Gy25) stresses literature's role in fostering self and social insight. The novel’s realistic depiction of two teens dealing with grief, trauma, and suicide makes it especially relevant in class discussions. Using literary hermeneutics and intersectionality, the analysis explores the representation of mental health through protagonists Theodore Finch and Violet Markey. Findings show their psychological suffering is shaped by gender, social status, and family dynamics, affecting both their expression of distress and how others interpret it. Theodore is marginalized by masculine norms and scant support, leading his struggles to be misread as misbehavior. Violet’s trauma is hidden by expectations of achievement, making her suffering largely invisible. The novel challenges simplistic views of mental health recovery and emphasizes the importance of support and reconnecting with meaningful activities. The thesis concludes by demonstrating how All the Bright Places can be effectively used in a classroom.

By revealing how structural factors shape mental well-being, it creates a safe space for students to reflect, develop empathy, and critically examine societal norms. The study also highlights the need for further research, including classroom studies of students’ reactions and teachers’ experiences with sensitive topics, as well as comparative and in-depth intersectional analyses of young adult novels.

Denna uppsats undersöker den didaktiska potentialen i Jennifer Nivens ungdomsroman Som stjärnor i natten (2015) för att fördjupa gymnasieelevers förståelse för psykisk ohälsa. Utgångspunkten är att psykisk ohälsa är ett växande problem bland unga, samtidigt som svenskämnet enligt Gy25 betonar litteraturens betydelse för att utveckla elevers insikter om egna och andras livsvillkor. Romanens skildring av två ungdomars kamp med sorg, trauma och självmordstankar gör den särskilt relevant i ett didaktiskt sammanhang. Med litterär hermeneutik som metod och intersektionalitet som teoretiskt ramverk analyseras hur psykisk ohälsa gestaltas genom huvudkaraktärerna Theodore Finch och Violet Markey. Studien visar att deras psykiska lidande formas av kön, social status och familjeförhållanden, vilket påverkar både hur deras mående uttrycks och hur omgivningen tolkar det. Finch marginaliseras genom maskulinitetsnormer och brist på stöd, vilket leder till att hans ohälsa misstolkas som avvikande beteende. Violets trauma döljs i stället bakom krav på prestation och social perfektion, vilket gör att hennes lidande förblir osynligt. Romanen problematiserar därmed föreställningen om enkla botemedel och visar att återhämtning kräver stöd, trygghet och återknytning till meningsfulla identitetsbärande aktiviteter. Slutsatsen visar hur Som stjärnor i natten kan användas i undervisningen. Genom att synliggöra hur strukturella faktorer påverkar psykiskt mående erbjuder romanen en trygg fiktiv arena där elever kan reflektera över svåra livsfrågor och utveckla empati, självinsikt och kritisk förståelse för samhällets normer. Studiens resultat pekar även på behovet av framtida forskning. Det finns särskilt intresse för empiriska klassrumsstudier som undersöker hur elever upplever romanen, samt studier om lärares erfarenheter av att arbeta med känsliga teman i skönlitteratur. Vidare kan jämförande analyser av andra ungdomsromaner och fördjupade intersektionella studier bidra till en bredare förståelse av hur psykisk ohälsa gestaltas och kan användas didaktiskt.