The purpose of this study is to highlight how the balance between risky play and child safety in preschool takes shape in preschool teachers' professional experiences.  The study was conducted through semi-structured interviews with six certified preschool teachers. The collected interview material was compiled and analyzed from a phenomenological perspective based on the concepts of phenomenon, lifeworld, intentionality, reflective awareness, and the lived body. 

The results show that risky play is not considered a problem to be avoided, but rather a necessary part of children's holistic development. How risky play is accepted and handled varies depending on the educator's competence and personal experiences. Thus, safety and freedom do not appear as two opposing poles that the educator must choose between, but as aspects that coexist in a dynamic relationship. The preschool teacher's lived experience, collegial conversations, and professional sensitivity are crucial to maintaining this balance.  Based on the results of the study, we believe that further research should deepen the understanding of children's risky play from several perspectives. Future research could thus investigate how children themselves perceive and experience the phenomenon of risky play, as well as how they experience educators' presence, support, and boundary setting. We therefore see a need to allow children's own voices and experiences to emerge more clearly. 

Syftet med denna studie är att synliggöra hur balansgången mellan riskfylld lek och barnsäkerhet i förskolan tar form i förskollärares professionella erfarenheter. Studien  genomfördes genom semisstrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. Det insamlade intervjumaterialet sammanställdes och analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med stöd i begreppen fenomen, livsvärld, intentionalitet, reflekterande medvetenhet och den levda kroppen.  

Resultaten visar att riskfylld lek inte betraktas som ett problem att undvika, utan en nödvändig del av barns holistiska utveckling. Hur riskfylld lek accepteras och hanteras varierar beroende på pedagogens kompetens och egna erfarenheter. Därmed framstår trygghet och frihet inte som två motsatta poler som pedagogen måste välja mellan, utan som aspekter som samexisterar i en dynamisk relation. Förskollärarens levda erfarenhet, kollegiala samtal och professionella känslighet blir avgörande för hur denna balans upprätthålls.  

Utifrån studiens resultat anser vi att fortsatt forskning bör fördjupa förståelsen av barns riskfyllda lek ur flera perspektiv. Framtida forskning skulle därmed kunna undersöka hur barn själva uppfattar och erfar fenomenet riskfylld lek, samt hur de upplever pedagogers närvaro, stöd och gränssättning. Vi ser därför ett behov av att låta barnens egna röster och erfarenheter framträda tydligare.