Sveriges grundlagar utgör grunden för landets statsskick. Det är viktigt att grundlagarna är väl förankrade och stabila över tid. Regeringen tillsatte en grundlagskommitté 2020 med uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlagen. Kommitténs slutbetänkande, Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU 2023:12) innehåller flera förslag på förändringar i den särskilda beslutsordningen beträffande grundlagsändring med syftet att stärka grundlagsskyddet.

De gällande rättsreglerna för grundlagsändring i Sverige och Danmark jämförs i uppsatsen med den rättsdogmatiska respektive den rättskomparativa metoden, både med avseende på likheter och skillnader. Danmark har valts som jämförelseland eftersom yttre förutsättningar med hänsyn till geografi, kultur, religion och historia ligger nära Sveriges samtidigt som Danmark har ett väsentligt starkare grundlagsskydd än Sverige.I allmänhet används två olika huvudmetoder för att genomföra en grundlagsändring: en metod som bygger på någon form av kvalificerad majoritet och en metod som bygger på folkomröstning, eller en kombination av metoderna. Danmark tillämpar en kombination av både kvalificerad majoritet och folkomröstning, medan den Sverige tillämpar en särskild ordning som inte följer någon av dessa metoder. Danmarks grundlag brukar ses som rigid, eftersom den är så svår att ändra att den inte har ändrats sedan den infördes 1953. Den svenska grundlagen är mer flexibel och har också ändrats åtskilliga gånger sedan den infördes 1974.

Sverige och Danmark har liknande statsskick och tillhör samma rättsfamilj. Folksuveräniteten är viktig i båda länderna, men formerna för hur folksuveräniteten kommer till uttryck vid grundlagsändringar är en förklaring till skillnaderna beträffande grundlagarnas stabilitet i de båda länderna. I Sverige representeras folkets vilja av riksdagens parlamentariska sammansättning och grundlagsändringar sker huvudsakligen genom politiska beslut i riksdagen utan direkt folklig inblandning. I Danmark måste varje förslag till grundlagsändring godkännas direkt av medborgarna genom folkomröstning. Ovan nämnda förslag till lagändringar i Sverige av Grundlagskommittén skulle medföra att det i svensk rätt inför en beslutsprocess för grundlagsändring som i högre grad skiljer sig från processen vid annan lagändring och som höjer grundlagarnas status, i likhet med vad som redan gäller i Danmark. Sverige skulle med dessa ändringar dock fortfarande ha en relativt flexibel konstitution, men den skulle bli mer stabil än den är nu.